I klippet berättar paleoarkeologen Jayne Wilkins vad strutsägget kan ha använts till. Foto: Griffith University

Våra förfäder fraktade vatten i strutsägg

Uppdaterad
Publicerad

Våra förfäder avslöjar genom sina kvarlämningar ett ganska modernt beteende redan för 105 000 år sedan. De verkar ha samlat på fina kristaller och fraktat vatten i strutsägg. Det visar undersökningar gjorda i Kalahariöknen i södra Afrika.

En ny studie, publicerad i Nature, visar att människorna som levde i nuvarande Kalahariöknen för 105 000 år sedan kan ha haft ett modernt kognitivt beteende.

Det innebär att de förutom nödvändiga ting också använde sig av föremål som inte fyller någon praktisk funktion och kom med innovativa lösningar. De verkar bland annat ha samlat på fina kristaller och använt strutsägg som vattenbehållare.

– Strutsägg används också i dag som skålar eller kärl av befolkningen, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet som forskar kring mänsklig evolution i bland annat södra Afrika.

Spela klippet för att se fynden och hur de kan ha använts.

Inlandet inte speciellt undersökt

Tidigare arkeologiska fynd som tyder på ett modernt kognitivt beteende har hittats på flera olika platser i Afrika. Till exempel har man hittat ockra som går att färga saker med och dekorerade föremål tillverkade av människor. Dessa har daterats till allt i från 70 000 till 125 000 år sedan.

Men det lite unika i den här studien är att man hittat den här typen av föremål i inlandet i stället för längs kusterna. Mattias Jakobsson tycker att platsen är det mest spännande och tror att det finns mycket att upptäcka i de södra inlandsområdena, som inte är speciellt utforskade ur ett arkeologiskt perspektiv.

– Ofta framställs östra Afrika som mänsklighetens vagga. Många fossila fynd pekar mot Östafrika, men samtidigt finns det intressanta fossilfynd också från södra och norra Afrika. Den genetiska forskningen pekar också snarare mot flera platser, säger han.

Förståelse för hur vi blev de vi är i dag

I tidigare studier med en genetisk utgångspunkt i stället för en arkeologisk har man sett att det moderna kognitiva beteendet kan ha uppstått redan för 300-400 tusen år sedan. Men det finns inga arkeologiska fynd som stöder detta.

– Det är egentligen naivt att tänka sig att vi blev människor med moderna kognitiva beteenden vid någon specifik tidpunkt. Den här processen är snarare kontinuerlig. Evolutionen fungerar för oss på samma sätt som den gör för andra arter. Men att undersöka det här ger oss förståelse för hur vi blev de människor vi är i dag, säger Mattias Jakobsson. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.