Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: SVT

Varför krockar aldrig myror?

Allt fler forskare i vitt skilda områden sneglar nu på insekternas superkrafter för att ta reda på hur de blivit mästare på att överleva. Kan insekterna hjälpa oss att lösa några av våra stora problem som multiresistenta bakterier och trafikkaos?

I ett laboratorium på universitetet i Toulouse i Frankrike har myrforskaren Audrey Dussutour byggt upp smala gångar i laboratoriet för att studera myrornas eleganta sätt att ta sig fram. 

– Myror krockar aldrig och hamnar aldrig i trafikstockningar, säger Audrey Dussutour.

Människor prioriterar sig själva

Myror håller låg hastighet och sätter inte sitt eget intresse först utan prioriterar att kollektivet tar sig fram. Det gör att deras trafik flyter smidigt.

Den låga hastigheten och prioriteringen av kollektivet är de största skillnaderna mellan hur myror och människor fungerar i trafiken, säger Maria Börjesson, trafikforskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

– Vi är fokuserade på att själva komma fram så fort som möjligt och bryr oss inte om de andra trafikanternas resor, säger Maria Börjesson.

Ny antibiotika

Medicinforskare har länge intresserat sig för insekternas sätt att ta sig fram och överleva. Det är framförallt vårt växande hot med resistenta bakterier som har trappat upp behovet av att hitta ny antibiotika.

Entomologen Andreas Vilcinskas är övertygad om att naturen har lösningen. Han har intresserat sig särskilt för harlekinnyckelpigan som på något mystiskt vis dödar den som försöker äta upp den. När forskarna undersökte harlekinnyckelpigans hemolymfa, insektens motsvarighet till blod, upptäckte de att den var full av parasiter som förgiftar angriparen.

– Jag kunde inte tro mina ögon. Jag har undersökt insekters immunsystem i över tjugo år och har aldrig sett något liknande, säger Andreas Vilcinskas.

Silke ersätter plast

Även materialforskare och arkitekter sätter nu insekterna under lupp. Arkitekter kopierar Coloradoskalbaggens vingar för att bygga lätt och stabilt, och silkesmaskens silke hoppas forskare ska kunna bli ett biologiskt nedbrytbart alternativ till plast.

– Silkesmasken är fantastisk, silket den spinner är lika hållbart som en tredjedel av styrkan hos ståltråd. Det är vackert! Säger Fiorenzo Omenetto, professor i biomedicinsk teknik.

Se mer i Vetenskapens Värld i kväll 20:00

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer