Embryo av en sauropod. När ungen kläcktes vägde den några få kilo, som vuxen över 20 ton. Foto: Mick Ellison. Scanpix

Få små dinosaurier

Uppdaterad
Publicerad

Bland dinosaurierna fanns en lång rad stora och rentav gigantiska arter. Forskare har ställt sig frågan – varför så få små dinosaurier?

Detta är unikt, enligt nya rön. Hos alla andra djurgrupper, levande som utdöda, är förhållandet det omvända. Bland däggdjuren har antalet små arter — i storleksordningen möss och råttor — alltid, i alla tider, varit långt fler än de stora arterna.

Samma gäller för fåglarna, ödlorna och ormarna, och groddjuren, att döma av den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Public Library of Science. Bara dinosaurierna avviker från normen.

Visst fanns det små dinosaurier, framför allt bland rovdinosaurierna. Arterna inom släktena Compsognathus, Sinosauropteryx, Microraptor och Hesperonychus var inte större än kaniner eller rapphöns och vägde inte mer än ett eller ett par kilo som vuxna.

Omvänd kurva

Å andra sidan var ingen av dem lika liten som de minsta däggdjuren eller fåglarna. Det fanns inga dinosaurier som var lika små som sparvar eller möss. Och de allra flesta var stora, eller extremt stora.

Ritar man en kurva över arternas kroppsstorlek bland olika djurgrupper finner man att dinosauriernas kurva ser omvänd ut jämfört med de andra gruppernas.

Detta blir extra tydligt vid en närmare granskning av de växtätande dinosaurierna. Bland de långhalsade sauropoderna — Brachiosaurus, Diplodocus, Apatosaurus, med flera — var i stort sett samtliga arter gigantiska, med vikter på 10 till 80 ton. Några var betydligt mer småväxta, men ingen av dem var mindre än en nutida ko eller häst.

Tvåbenta giganter

Även de tvåbenta anknäbbsdinosaurierna, hadrosaurierna, och deras släktingar var enormt stora, trots att de i jämförelse med sauropoderna ofta beskrivits som ”gracila”. Nästan hälften av arterna hade en snittvikt på över ett ton. Ingen småväxt eller liten art är känd.

Intressant nog verkar den här tendensen ha funnits väldigt tidigt bland dinosaurierna, redan i början av deras historia i slutet av triastiden för 225 miljoner år sedan.

Varför var de så avvikande? Forskarna bakom studien, Eoin O'Gorman och David Hone vid University of London i England, skriver att det måste ha funnits någonting i dinosauriernas biologi som separerade dem från alla andra djurgrupper och gjorde dem unika.

Möjligen finns svaret på gåtan i deras speciella livshistoria. Dinosauriernas ägg var inte särskilt stora och deras ungar, som bara vägde några få kilo när de kläcktes, var till en början mycket små i jämförelse med de vuxna djuren.

Unik ekologi

De växte relativt snabbt men det tog ändå flera år att bli fullvuxna, och under den tiden passerade de genom ett antal storleksstadier. Följaktligen måste de också ha intagit en rad olika ekologiska nischer under uppväxten.

Avsaknaden av små dinosauriearter skulle med andra kunna förklaras med att de flesta nischer ständigt var upptagna av uppväxande sauropoder och hadrosaurier i olika åldrar och storlekar. I dag finns inget liknande ekologiskt system på jorden, men teoretiskt är det fullt möjligt att dinosauriernas värld var uppbyggd på det sättet.

Forskarna påpekar dock att detta bara är en hypotes. Och den förklarar inte varför ingen annan djurgrupp, så vitt känt, utvecklats på samma sätt under livets historia på jorden. För varje ny studie framstår dinosaurierna som allt mer gåtfulla.

Dinosaurier

  • De största av dinosaurierna, de långhalsade sauropoderna, är de största landdjur som levt på vår planet.
  • Beräkningar, byggda på analyser av deras skelett, antyder att vissa av arterna uppnådde vikter på 50—80, kanske till och med 100 ton. Störst av alla var möjligen den sydamerikanska arten Argentinosaurus huinculensis.
  • Mycket små dinosaurier, i storlek som möss och sparvar, utvecklades aldrig. Den minsta kända arten, Anchiornis huxleyi, vägde troligen uppemot 200 gram, ungefär lika mycket som en nutida ekorre.

Källa: Plos

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.