Richard Klein på Stockholm Environment Institute är inte speciellt hoppfull när det gäller vad resultatet kommer att bli av klimattoppmötet i Durban som startar i morgon.
Klimatforskarna har, till exempel i den internationella klimatpanelen IPCC:s omfattande rapport från 2007, slagit larm om att det är dags att ta tag i klimatproblemet och göra något åt den globala uppvärmningen. Men det finns ett stort gap mellan vad forskarna visat är helt nödvändigt att ta tag i, idag, och de utsläppsmål som världens politiker har med sig inför klimatmötet i Durban, menar han.
– Den linje som världens regeringar säger sig följa är den att medeltemperaturen inte får stiga med mer än två grader. Men med de löften, om att minska utsläppen av växthusgaser, som världens länder har gett kommer vi inte i närheten av tvågradersmålet.
3,5 graders uppvärmning oundviklig
Att politikernas åtgärder inte räcker till för att hålla den globala uppvärmningen under två grader framgår också i internationella energisamarbetsorganet, IEA:s nya rapport. Där visar de att dagens åtgärdsplaner snarare leder till en temperaturökning på 3,5 grader än tvågradersmålet.
Enligt Richard Klein finns det flera anledningar till att världens länder inte ger större löften om åtgärder för utsläppsminskningar än de vi sett hittills. Nödvändiga åtgärder för att stoppa klimatförändringarna innebär stora investeringar, och pengar är en bristvara eftersom det finns många olika prioriteringar som konkurrerar om de ekonomiska resurserna.
Klimatåtgärder kan innebära att det blir dyrare ju mer energi en viss produktion förbrukar, vilket minskar möjligheterna för mer energislukande industrier och länder att konkurrera på den internationella marknaden. Och seriösa åtgärder innebär också att landet måste göra förändringar i ekonomin, särskilt när det gäller energi och transporter, för att minska eller helt minimera utsläppen.
– Inget av det här är enkelt och vissa av de här förändringarna kan ha oväntade effekter. En ökad efterfrågan på biobränsle till exempel, kan innebära att vissa länder går över till produktion av renare bränsle istället för att producera mat till den egna befolkningen, säger Richard Klein.
Inget bindande avtal i sikte
Och mot den bakgrunden så ser han inte att de här två veckorna, där det ena mötet mellan världens ledare, miljöpolitiker och klimatexperter ska avlösa det andra, kommer att leda fram till ett internationellt bindande klimatavtal i Durban. Precis som det inte gjorde i Cancun förra året, och inte heller i Köpenhamn 2009.
– Det är likadant världen över – politikerna är i allt större utsträckning bara intresserade av att lösa sina egna länders problem. Det finns inga internationella ledare som kan stå upp för och se till att klimatförhandlingarna går framåt.
Detta kan gå fel i Durban
– För det första kan man misslyckas med att komma överens om de steg som kan leda fram till en gemensam överenskommelse. Snabbt växande ekonomier, som fortfarande titulerar sig som ”utvecklingsländer”, till exempel Kina och Brasilien, kommer troligtvis inte att vilja överge begreppet utvecklingsländer och anta bindande utsläppsåtaganden, utan att i sin tur få tydliga besked från världens rikare länder om vad de kommer att erbjuda för minskningsåtaganden i gengäld, säger Richard Klein.
Under förra årets klimatförhandlingar i Cancun kom världens länder överens om att från år 2020 och framåt ska en stor del av hundra miljarder dollar per år läggas undan i en klimatfond – ”the Green Climate Fund”. Öronmärkta pengar till utvecklingsländerna för de ska ha en chans att anpassa sig till de klimatförändringar som inte går att undvika och för att de ska kunna minska sina utsläpp.
En grupp på fyrtio länder, i-länder och utvecklingsländer, har nu arbetat under ett år för att komma överens om hur den här fonden ska fungera – ett av länderna är Sverige.
– Nyligen sade USA och Saudiarabien nej till det sista utkastet av ett förslag om hur den gröna fonden skulle kunna fungera.
Det i sin tur kan innebära att politikerna i Durban eventuellt kommer att fortsätta att diskutera fonden istället för att slå fast en redan framtagen överenskommelse. Och den här gången ska alla världens länder tycka till.
– Det är svårt att säga hur de diskussionerna kommer att sluta. Men klart är att om de inte når en överenskommelse så kommer det inte att delas ut pengar från en global klimatfond under överskådlig framtid, säger Richard Klein.
Detta kan gå rätt i Durban
– Om man når en överenskommelse om den globala klimatfonden så kommer det ge en positiv signal till utvecklingsländerna. Det är också möjligt att man kan komma fram till andra sätt att stötta utvecklingsländerna i deras anpassning till klimatförändringarna, men som inte har med ekonomi att göra.
Det skulle till exempel kunna gälla hjälp med att utveckla nationella strategier där man för samman landets nödvändiga anpassning till klimatförändringarna med övrig, redan planerad, utveckling i landet. Och en anpassningskommitté som kan stötta utvecklingsländer under anpassningsarbetet. Det kan gå rätt.
– Det är troligt att vissa små framsteg kommer att uppnås under förhandlingarna, och sedan uppfattas som en framgång. Men betydligt mer behövs för att åstadkomma beslut på klimatpolicyområdet som stämmer överens med den senaste klimatforskningen och leder fram till minskad klimatpåverkan, avslutar Richard Klein.
Anders Nord
SVT Vetenskap
