– Det enda sättet att ta reda på om fågelinfluensaviruset skulle kunna mutera (utvecklas) och spridas via luften är att testa – och det var precis vad vi gjorde, säger Ron Fouchier, en av de två forskarna som tagit fram den nya supervarianten av H5N1-viruset.
Otäcka resultat
Forskarna blev chockade över hur lätt det var att få fågelinfluensaviruset att bli luftburet och smitta mellan människor.
Testerna genomfördes på illrar – ett vedertaget sätt att ta reda på om ett virus smittar mellan människor, utan att behöva testa på människor – och det krävdes bara en handfull mutationer innan viruset kunde smitta från iller till iller, via luften.
Det otäcka är att dessa mutationer kan ske när som helst i naturen. Fågelinfluensaviruset – som nästan uteslutande bara smittade personer som hade haft närkontakt med fåglar – kan när som helst mutera på egen hand, eftersom alla ingredienser till superviruset redan finns, menar Ron Fouchier.
Ingen slump i labbet
– Det är bara en ren slump att det inte skett än och det är också slumpen som avgör om det kommer att ske. Hittills har inte de olika beståndsdelarna hittat varandra, men nu vet vi vilka beståndsdelar som krävs och om vi håller koll på dem så kan vi lättare förhindra att de nånsin gör det, säger Ron Fouchier.
Men i forskarnas laboratorier är det ingen slump som avgör om viruset ska mutera eller inte. De vill ta reda på de exakta beståndsdelarna i viruset och exakt vad som krävs för att det ska kunna smitta mellan människor. På så sätt kan man antingen stoppa en pandemi, likt fågelinfluensan, i förväg eller åtminstone hinna ta fram ett vaccin i tid. Det skulle alltså kunna rädda oerhört många liv.
Dual-use science
Så varför skulle man vilja stoppa sådan forskning? Jo, för att det kan gå väldigt fel. Den ena farhågan är att viruset på något sätt skulle läcka ut från forskarnas labb och då smitta många fler än vad den dödliga fågelinfluensan gjorde för snart tio år sedan. Då avled över femtio procent av de kända fallen.
Den andra farhågan är att forskarnas resultat skulle användas i fel syfte. Att terrorister skulle använda informationen som ett biologiskt vapen och kunna döda mängder av oskyldiga människor. Men det är inget vi behöver vara oroliga för säger Ron Fouchier.
– Det är i princip omöjligt att återskapa vårt virus. För det krävs avancerad och dyr teknologi och kunskap. Om det finns grupper som har dessa tillgångar så har de ändå ingen nytta av just vår forskning eftersom allt de behöver för att skapa viruset redan finns i naturen. Dessutom finns det betydligt enklare virus att kopiera.
USA lägger sig i
Många tycker att sån här forskning aldrig ska genomföras. Att nackdelarna väger över fördelarna. USA:s försvarsdepartement och deras rådgivande myndighet i vetenskapsfrågor, NSABB, ryckte före jul in och fick tidskrifterna Nature och Science – som skulle publicera Ron Fouchier och hans forskarkollega i USA:s forskning – att inte publicera detaljer om hur forskarna gjort för att få fram superviruset.
Tidskrifterna och båda forskarna gick med på att myndigheterna och motståndarna till forskningen skulle få 60 dagar på sig att diskutera fram en lösning på ”dual-use problemet” – hur ska man göra när viktig grundforskning både kan användas för att rädda och hota mänskligheten?
– Om de kommer fram till att vi inte får publicera hur vi gått till väga så hotar det hela grundtanken med forskningen. Det är genom att dela med sig och berätta hur man gjort som forskningen framskrider, säger Ron Fouchier.
– Men om de kommer fram till en mekanism som gör det möjligt för oss forskare att bara dela med oss av känsliga detaljer i våra studier till andra forskare, till exempel i drabbade områden, så skulle det vara ok. En sådan institution borde inte styras av ett land, till exempel USA, utan vara global. Och det är viktigt att forskarna har mycket att säga till om när det gäller vilken forskning som ska publiceras eller inte.
Anders Nord
anders.e.nord@svt.se
twitter: @AndersENord