Ur ett påstått vetenskapligt matchningstest från en svensk dejtingsajt. Visa alla (2)
Visa alla (2)

”Vetenskapliga” dejtingsajter ifrågasätts

Publicerad

I konkurrensen om kärlekstörstande svenskar erbjuder flera dejtingsajter ”vetenskaplig” matchning. Men testerna ifrågasätts nu av relationsforskare.

2009 gick ett av Sveriges största internetdejtingföretag ut med en undersökning som visade att internet tagit över platsen som vår vanligaste träffpunkt för gryende kärlek. Hela 23 procent av alla nya par hade träffats via nätet.

Men finns det något vetenskapligt sätt att förstå varför vissa blir kärta i varandra? Och finns det i så fall också något sätt att hitta rätt kärlekspartner på något mer vetenskapligt vis?

Vetenskaplig kaffedejt

Ja, det påstår i varje fall flera dejtingsajter, som nu erbjuder matchningstester – tester som marknadsförs som byggda på solid vetenskaplig grund.

– Poängen med matchning är att du ju inte har obegränsat med energi, så du ska kunna kvalitetssäkra den du tar en kopp kaffe med, säger Andreas Löes Narum, norsk psykolog som utformat testet för dejtingsajten ”Mötesplatsen”. Han arbetar för ett företag som både utformar relationstester och personlighetstester för rekryteringsföretag.

Svenska dejtingsajten Mötesplatsen är en av dessa sajter som erbjuder en matchningsfunktion, som de påstår är baserad på ett vetenskapligt framtaget test. Grunden i testet är 300 frågor som ska avslöja vår personlighet. Men hur vetenskapliga är dessa tester?

50-talsteori om personlighet

Man använder sig av en teori som kallas ”The Big Five”. Teorin har sitt ursprung i det sena 50-talet och bygger att det finns vissa personlighetsdrag som inte är kultur- eller situationsberoende. Dessa fem personlighetsdrag anses avgörande för en analys av vår personlighet, enligt teorin.

1. Öppenhet. Huruvida vi gillar konst, nya ideer och har fantasi.

2. Samvetsgrannhet, som mäter hur självdisciplinerade och plikttrogna vi är.

3. Extraversion, mäter hur positiva och självsäkra vi är. Visar också graden av behov av socialt umgänge. Här syns också graden av äventyrlighet (enligt teorin om the Big Five).

4. Vänlighet, mäter vår grad av vänlighet och värme, eller om vi tvärtom är misstänksamma och fientligt inställda.

5. Neuroticism, ska mäta vår närhet till ilska, sårbarhet och läggning för depression – i vilken grad vi är emotionellt stabila eller instabila.

Lika barn leka bäst?

Vid Rochesters universitet i USA har man forskat om det här stämmer, att ”The Big Five” kan användas för en mer lyckosam parbildning.

– Man har forskat enormt mycket om detta, men det finns knappt något stöd för teorin att matchning av personlighetsdrag kan leda till att ett förhållande håller, säger Harry Reis, professor i relationspsykologi vid Rochesters universitet.

Han menar att det inte går att använda den här teorin för någon vetenskaplig matchning alls. Det finns inga samlande studier som visar att lika barn leker bäst i längden i relationer.

Inte lika bra i längden

– Frågar man folk säger de ofta att de lägger stor vikt vid likheter. Om jag gillar att titta på romantiska filmer på fredagskvällarna är tanken på att paras ihop med en person som vill göra samma sak mycket lockande. Folk gillar den idén. Problemet är att det inte verkar fungera så bra efter ett tag.

– När man genomför en metaanalys, alltså sammanfattar många olika studier – finns inga bevis för att den här typen av matchning fungerar.

Och Harry Reis är orolig att de här sajterna drar hela forskarkåren med relationspsykologer ned i smutsen.

– Vi forskare oroas över att de här sajterna påstår sig vara vetenskapliga. Med tiden kommer folk upptäcka att det inte är sant.

Mer om vetenskapliga aspekter på kärlek, relationer och dejting ikväll i Vetenskapens värld 20.00 i SVT2.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer