Man har sedan länge misstänkt att personer som lider av alkoholism har en försämrad funktion i hjärnans framlober, som i stor utsträckning styr vår impulskontroll. Men forskarna i Linköping är först med att identifiera den molekylära mekanism som ligger bakom detta.
– Om man en gång utvecklar alkoholproblem, kan man då hålla upp och sedan återgå till ett normalt drickande? Väldigt många kan inte det. De tror att de kan det men sedan tar de en drink och så visar sig den här sårbarheten. Den bristande förmågan att kontrollera impulser finns kvar väldigt lång tid framåt och det är förmodligen den här mekanismen som ligger bakom, säger Markus Heilig, professor i neuropsykiatri vid Linköpings universitet, till TT.
Linköpingsforskarna tog hjälp av kollegor från Miami som tittade på råttor som blivit beroende av alkohol. De såg att råttor som konsumerade alkohol och blev alkoholberoende producerade mindre av enzymet PRDM2, och fick sämre impulskontroll.
Man slog även ut enzymproduktionen hos råttor som inte var alkoholberoende, och även dessa fick sämre impulskontroll.
Impulskontroll är viktig för att kunna fatta väl överlagda beslut, som i det här fallet kan innebära att välja bort alkohol vid tillfällen när beroendet gör sig påmint.
Enzymet har varit känt sen tidigare och brister av det kan leda till olika typer av hjärncancer, men att det också är viktig för att man ska kunna ha en fungerande impulskontroll har tidigare varit okänt.
Hjälper till att bygga upp histoner
Forskarna fokuserade på 119 gener där en av dem ligger bakom enzymet PRDM2. Det här enzymet ansvarar för att bädda in ett gäng andra gener i så kallade histoner. Histoner är en sorts proteiner runt vilka dna-molekylerna är uppsnurrade. Om något går fel i den här processen kan det få allvarliga konsekvenser.
Generna som här blev drabbade av skadade histoner, styr bland annat nervceller i det som kallas prefrontala cortex. Det är en del av hjärnan som sitter framme i pannan och som i stor utsträckning styr vår impulskontroll.
– De har hittat en av många viktiga delförklaringar kring hur gener är med och påverkar hjärnan när det till exempel handlar om alkoholberoende, säger Claes Wadelius, professor i medicinsk genetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, vid Uppsala universitet.
Kan leda till läkemedel
En av forskarna bakom studien, Markus Heilig, professor i neuropsykiatri vid Linköpings universitet, tror att det kan vara ett steg på vägen till att utveckla nya läkemedel.
– Absolut, läkemedel som återställer den här kontrollen. Vi i Sverige är de molekylära neurobiologerna, om man säger så, och i Miami har de kemister. De håller redan på och försöker göra små molekyler som skulle kunna lämpa sig i läkemedel, säger Markus Heilig till TT.