På Tekniska Museet i Stockholm kan besökare prova en tidig prototyp av de glasögon som fått spelvärlden att gå i spinn av förväntan.

Virtual reality gör comeback

Publicerad

På 90-talet skulle virtuella världar revolutionera vår tillvaro. Men den dyra och långsamma tekniken fick hypen att dö ut. Nu har ett par nya glasögon väckt drömmen om virtual reality till liv igen – och det är inte bara spelvärlden som är upphetsad.

– Läskigt! Det var jättekonstigt att ta av dem och se att allt är som vanligt igen.

Så förklarar mellanstadieeleven Hanna Rosenqvist känslan av att ha åkt berg- och dalbana med virtual reality-glasögon på sig. De ser ut och känns nästan som skidglasögon, men med två inbyggda videoskärmar och en lins med ”fish eye”-perspektiv som lyckas skapa illusionen av att vara inne i spelet, istället för att betrakta det på en skärm.

På Tekniska Museet i Stockholm kan besökare prova en tidig prototyp av de glasögon som fått spelvärlden att gå i spinn av förväntan – och som väckt drömmen om virtual reality till liv igen, 20 år efter förra hypen.

En trend från 90-talet

Att gå in i konstgjorda världar och befinna sig i ”cyberspace” var riktigt hett i mitten av 90-talet. Kulturprogrammet ”Nya Journalen” i SVT gjorde inslag om trendiga ”cyberpunkare” som spenderade stora delar av sina liv inne i datorns konstgjorda värld, virtual reality. Här slåss man mot fiender eller träffar kompisar” som det heter i inslaget från våren 1994, en tid då den här tekniken förutspåddes kunna revolutionera hela vår tillvaro.

Hollywood hakade förstås på hypen med filmer som ”Gräsklipparmannen” och ”Matrix”-trilogin. Och Jamiroquai sjöng om hur framtiden bestod av virtuellt vansinne.

Användaren blev illamående

Men virtual reality slog aldrig igenom på bred front. Hjälmarna med inbyggd skärm som fanns då var alldeles för tunga att ha på sig länge och tekniken blev alldeles för dyr att utveckla. Och kanske viktigast av allt: användarna blev illamående i hjälmen när skärmen inte hängde med ögonens rörelser.

– En mängd företag satsade mycket pengar på att utveckla virtual reality-tekniken. Men det blev väldigt dyrt. Och datorerna var inte tillräckligt snabba för att kunna hantera den datamängd som behövdes, säger Carl Heath, forskare och designer på ICT, ett interaktivt forskningsinstitut som finns på flera ställen i landet.

Snabb utveckling bakom

Han ser den snabba teknikutvecklingen som skett de senaste åren, både på mjuk- och hårdvaruområdet, som den största orsaken till att virtual reality nu är hett igen.

– Det som gick att göra i ett forskningslabb eller på ett stort företag för bara några år sedan, går att göra på hobbynivå i dag. Så snabb är utvecklingen, säger han.

– Där det behövdes en datorpark på 90-talet räcker det med en mobiltelefon i dag.

Virtual reality-glasögon, eller VR-headsets som de också kallas, utvecklas just nu av flera olika företag. Störst är uppmärksamheten kring de glasögon som görs av företaget Oculus. I senaste numret av tidskriften Wired hyllas de i ett halleluja-reportage som uppfinningen som kommer förändra inte bara spelvärlden utan också sättet vi konsumerar film, musik, sport, har sex, besöker doktorn och kommunicerar med varandra.

”Nya världar väntar”

Liknande förväntningar har även Facebooks vd Mark Zuckerberg, som i april köpte Oculus för drygt 13 miljarder svenska kronor. I ett uttalande i samband med köpet jämförde Zuckerberg de nya glasögonen med uppfinningen av internet, datorer och smartphones.

– Nya världar väntar, säger Facebook-vd:n , men om det verkligen blir så återstår förstås att se.

Carl Heath på forskningsinstitutet ICT tror också att det finns stor potential i virtual reality som det definieras i dag, och dessutom långt utanför spelvärlden. Både hemmabyggare och professionella innovatörer har satt tänderna i tekniken bakom glasögonen och utvecklar en rad olika tillämpningar, säger han.

– De hittar på alla möjliga typer av bus i alla möjliga områden, från utbildning till verkstadsindustri.

Även militären testar tekniken. I Norge kör soldater stridsvagn med virtual reality-glasögon, och konstnärer experimenterar med att gå in i andra människors kroppar.

Kan användas för stadsplanering

På forskningsinstitutet ICT utvecklas just nu en virtuell version av bronsåldern, som ska finnas i en glasögonkikare bredvid hällristningarna i Tanum på västkusten.

– Tanken är att man som besökare ska kunna titta in i kikaren och förstå hur det såg ut i området på bronsåldern. Man kommer till exempel kunna se landhöjningen, säger Carl Heath, som också tror att glasögonen kommer kunna användas på många andra områden i samhället – till exempel vid stadsplanering.

”Kittlande tanke”

– Omdiskuterade byggnadsprojekt, som Slussen i Stockholm eller Älvstaden i Göteborg, skulle kunna använda den här tekniken med virtual reality-glasögon för att enklare kunna förklara för allmänheten hur projekten kommer se ut när de är färdiga. Det är en kittlande tanke då det här skulle kunna förändra medborgardialogen och hur man begripliggör demokratiska processer, säger Carl Heath.

Ännu finns inget datum för när virtual reality-glasögonen är redo att börja säljas i butik, och det återstår också att se om tillverkarna lyckas lösa problemet med att en del användare blir illamående.

Med fler sinnen i framtiden

Tua Jacobsson, som just hoppat bungy jump med virtual reality-glasögonen inne på Tekniska Museet, är dock mycket nöjd med sin upplevelse.

– Det var jätteläskigt, skrattar hon. Jag kände inte mina ben och armar.

– Hur mår du nu då?

– Jag är lite vimmelkantig, säger hon och måste sätta sig ner.

Carl Heath ser också fler utmaningar än illamåendet som måste lösas innan virtual reality kan slå igenom på allvar.

– Om du verkligen ska kunna leva dig in i en kontext handlar det om både syn och hörsel, lukt och smak. Du skulle behöva föra in alla sinnen i en produkt. Och dit har vi väldigt långt kvar, säger han.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.