Foto: Eugene Hoshiko/AP

Toppekonom: Coronaviruset kan drabba världsekonomin som oljekriserna på 70-talet

Uppdaterad
Publicerad

Virusutbrottet slår hårt mot handel, vinster och investeringar. En FN-rapport spår att företagens investeringar i andra länder kommer att bli 5-15 procent lägre i år på grund av utbrottet, och Harvardekonomen Kenneth Rogoff jämför med 1970-talets oljekriser.

Rapporten kommer från FN:s handels- och utvecklingsorgan Unctad och bygger på uppgifter från världens 5 000 största börsnoterade företag, skriver nyhetsbyrån Reuters.

I genomsnitt har företagen sänkt sina vinstprognoser för året med 9 procent på grund av viruset. Bilindustrin (-44 procent) och flygbolagen (-42 procent) är hårdast drabbade.

Coronapandemin

”Troligen i underkant”

”Revideringarna är troligen i underkant. Virusets negativa inverkan kommer troligen att spridas och förstärkas”, skriver Unctad i rapporten.

Företagens direktinvesteringar i andra länder (FDI) påverkas också. Unctad räknade i januari med en ökning med 5 procent i år, men nu tror man i stället att de kan minska till den lägsta nivån sedan finanskrisens utbrott 2008.

Kenneth Rogoff på Världsekonomiskt forum i Davos 2018. Foto: Joakim Goksör /TT

Harvardekonomen Kenneth Rogoff, tidigare chefsekonom för Internationella valutafonden (IMF), tror att coronakrisen kan få en liknande effekt på världsekonomin som oljekriserna på 1970-talet.

Likheten ligger i att störningarna kommer från produktionssidan, åtminstone till stor del, menar Rogoff; Detta till skillnad från finanskrisen 2008 och många andra mindre kriser som yttrade sig i minskad efterfrågan, skriver han i en artikel i nättidningen Project Syndicate.

Stagflationsspökets återkomst?

Rogoff konstaterar att även efterfrågan påverkas, bland annat på grund av minskat resande och ökat försiktighetssparande, men fortsätter sedan:

”När tiotals miljoner människor inte kan gå till jobbet (på grund av karantän eller rädsla), globala leverantörskedjor bryter samman, gränser stängs och världshandeln krymper på grund av att länder misstror varandras hälsostatistik, då drabbas utbudssidan minst lika hårt”.

Följden kan bli att den ekonomiska tillbakagången för ovanlighetens skull medföljs av ökad inflation, skriver Rogoff, en kombination som på 1970-talet gavs namnet ”stagflation”.

Rogoff uppmanar beslutsfattarna att vara beredda och riktar en särskild maning till USA att bidra till internationellt samarbete genom att slopa strafftullarna mot Kina.

Tyska bilister hamstrar bensin och diesel i Danmark under oljekrisen i november 1973. Foto: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Coronapandemin

Mer i ämnet