Foto: TT
Debattinlägg

”Därför behöver Sveriges kvinnor ett klimakteriecafé”

Publicerad

”Kvinnor har en viktig roll att både efterfråga mer forskning, ställa krav på politiker och att ställa upp på kliniska studier. Ett klimakteriecafé ordnar tillfällen där kvinnor över en kopp kaffe får ta del av evidensbaserade forskningsstudier och forskningsresultat med efterföljande diskussion”, skriver Aino Fianu Jonasson.

Om debattören

Aino Finau Jonasson
Initiativtagare till Klimakterie Kafé samt urogynekolog och ansvarig för kvinnoforskningsenheten på Karolinska Univetsitetsjukhuset

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Det finns i Sverige runt en miljon kvinnor som befinner sig i klimakteriet, vilket är cirka tio procent av befolkningen.

40-60 % av alla kvinnor får efter menopaus besvär med vaginal atrofi, vilket innebär bland annat torra och sköra slemhinnor i vagina. Vaginala besvär är sällan livshotande men det kan ha stor påverkan på livskvalitén.

Det pratas inte om vaginala besvär över en kopp kaffe i fikarummet eller knappt med de närmaste väninnorna, det är som elefanten i rummet.

Cirka hälften av alla kvinnor tycker även att det är jobbigt att tala med sin läkare om besvären. Detta leder till att vaginal atrofi är underdiagnostiserat och underforskat.

För flickor i tonåren finns ungdomsmottagningar, för gravida kvinnor finns mödravård, men för kvinnor i och efter klimakteriet finns inget självklart forum dit de kan vända sig för att få rådgivning och information.

Vi vet att ökad kunskap, att utbyta erfarenheter och höra andras berättelser om klimakteriet kan bryta tabun, sänka tröskeln, och minska psykisk och fysisk stress. Därför behövs ett forum för dessa kvinnor.

I avsaknad av forum för klimakteriet så har kliniska studier blivit forum för dem som önskar ökad kunskap och bättre behandlingar. Under vagivital-studien, en klinisk studie på vaginal atrofi, framkom det att många kvinnor aldrig hade sökt hjälpt tidigare trots mycket kraftiga besvär som inverkade på deras livskvalitet.

Deltagandet och engagemanget i studien var överväldigande stort. Kvinnorna hade lidit i det tysta och inte pratat med någon, men genom studien upptäckte de att de inte vara ensamma om sina besvär.

Efter studiens slut uttryckte många av kvinnorna ett tomrum då det inte fanns någon naturlig kanal för vidare samtal och information.

Härigenom väcktes initiativet till ett klimakteriecafé.

Att tala om klimakteriet kan tjäna ett syfte ur ett bredare folkbildnings- och forskningsperspektiv. Det finns en uppsjö information på nätet om metoder som inte är evidensbaserade och information som inte är kvalitetsgranskad.

En av de föreningar som har arbetat med kunskapsspridning om kvinnors hälsa och för att genusaspekten ska bli en obligatorisk del i medicinsk forskning och läkarutbildning är 1,6 och 2,6 miljonerklubben.

En enkel sökning på PubMed, en databas över vetenskapliga publikationer, visar att det finns 500% fler vetenskapliga träffar på manliga genitala jämfört med kvinnans genitala.

Av all genital forskning under 2000-talet har bara 10 procent gjorts på enbart kvinnor. Vaginan är ett organ som har legat lågt i status när det gäller forskning.

Därför är det viktigt att kvinnor själva efterfrågar mer forskning. Kvinnor har en viktig roll att både efterfråga mer forskning, ställa krav på politiker som fördelar statliga forskningsmedel och att ställa upp på de kliniska studier som forskare initierar.

Ett klimakteriecafé ordnar tillfällen där kvinnor över en kopp kaffe får ta del av evidensbaserade forskningsstudier och forskningsresultat med efterföljande diskussion.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.