Tobias Hellman, Pernilla Wiberg och Maria Pietilä Holmner. Foto: Bildbyrån/SVT

Här är allt du inte visste om alpint

Publicerad

Tobias Hellman, Pernilla Wiberg och Maria Pietilä Holmner svarar på de vanligaste tittarfrågorna om alpint.

Vad betyder färgen på käpparna och varför finns de fler käppar än vad åkarna åker ”igenom”?
I slalom och storslalom är det röd och blå. I störtlopp och super-G bara röda. Färgen har ingen betydelse. En portpassering består av en svängkäpp och en ytterkäpp. Man passerar en port när man åker igenom den osynliga linjen mellan svängkäpp och ytterkäpp.

I slalom har man tagit bort ytterkäpparna då de inprincip inte fyller någon funktion. Vid olika kombinationer som hårnålar och långsvängar finns de dock fortfarande kvar. I fartgrenarna kan även ytterkäpparna bidra till att ge åkarna riktmärken och bättre uppfattning om hur de ligger till i linje.

Vad är grejen med alla käppar?

Hur snabbt åker åkarna i störtlopp respektive super-G?
Ibland är kan farten vara lika hög. Det har förekommit super-G banor där bansättningen varit väldigt lik störtlopp i olika partier. Fartrekord i störtlopp är 161,9 satt av fransmannen Johan Clarey i Wengen 2013. Genomsnittshastigheten i Kitzbühels störtlopp ligger på drygt 100km/h. Super-G i Kitzbühel ligger på drygt 90km/h.

Vallar man skidorna på särskilt vis i olika discipliner?
Det är speciellt viktigt att göra rätt i fartgrenarna, det är förödande om inte glidet är 100%. Vallan spelar roll men ännu viktigare skidans belag (och dess struktur) som ligger mot snön. Servicemännen har koll på vilka belag som passar på vilken typ av snö och väljer skidor utifrån det.

Hur hårt ska pjäxan knäppas?

Vilka skydd har åkarna?
Hjälm och ryggskydd i fartgrenar. Ryggskyddet kan vara med eller utan airbagfunktion.
I storslalom hjälm, ryggskydd och vissa har underarmsskydd i plast för att klara smällarna från portarna. I slalom hjälm med båge framför hakan, knäskydd och plastkåpa på stavarna som skyddar händerna. Runt år 2000 blev det obligatoriskt att åka storslalom och slalom med hjälm.

Hur går Sveriges fartsatsning?
Den svenska fartsatsningen börjar nu visa fina resultat både på Europacup och Världscup tävlingar både på dam och herrsidan. Fart kräver sin tid, erfarenhet och tar vanligtvis längre tid att göra resultat och slå igenom än i teknikgrenarna. Genomsnittsåldern på åkarna i toppen i fartgrenarna är också högre än inom teknikgrenarna.

Hur brant är branten?

Vilken åkare passar backarna i Åre?
Svindal har alltid presterat bra i Åre och har det som favoritbacke. Ur svensk synvinkel passar backarna André Myhrer och Anna Swenn Larsson extra bra.

Vad menas med innerskida, när åkarna kör ur?
Innerskida den skida som är uppåt backen sett, den andra kallas dalskidan och är den skida som man sätter mest tryck på. En innerskida som leder till en urkörning innebär att åkaren får mer tryck på skidan uppåt backen, pjäxan tar ofta då i snön och därmed slår inneskidan bort dalskidan och man gör en klassisk ”innerskida”.

Är dom nakna under fartdräkten?

Vad menas med att hålla linjen?
Det finns alltid en ”tänkt” optimal linje eller spår mellan käpparna. Om man frångår den så anses det som att man tappar tid.

Hur bestäms det vem som sätter åken?
I störtlopp sätter alltid samma person banan. Den personen är från internationella skidförbundet. Super-G (SG), storslalom (GS=giant slalom) och slalom (SL) lottas tränarna från de olika nationerna utifrån vilka som är representerade i första startgrupp. Har man fler åkare från en nation har man fler lotter i potten och därmed större chans att få sätta banan.

Hur lång är en hundradel?

Varför boxar de på käpparna när de ska förbi?
Allt för att åka den kortast möjliga vägen och gena med kroppen innanför käppen. I slalom används för detta stavskydd och benskydd och i storslalom, super-g och störtlopp har man skydd på eller under fartdräkten som skyddar mot käpparna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer