Han hade vigt sitt liv åt brottningen. Och han fick uppleva två olympiska spel – i Sydney 2000 och i Aten fyra år senare.

”Gick åt pipan”

Men när de riktigt stora framgångarna uteblev så bestämde han sig för att lägga av och börja ett ”vanligt liv” med familj och arbete. Det var då som problemen började.

– Jag stod plötsligt där... utan utbildning. Och inget arbete. Men jag gifte mig och fick barn. Och lyckades få ett arbete som förman på ett bemanningsföretag. Men det gick åt pipan. Jag hade svårt att samarbeta och tyckte inte att andra gjorde tillräckligt. Jag jobbade också som snickare. Men det var lika illa.

– Omställningen till det nya livet var otroligt jobbig.

”Dålig på söka hjälp”

Samtidigt tycker han att Sveriges Olympiska Kommitté kunde göra mer för att stödja idrottare efter karriären.

– Fast jag måste erkänna att jag själv var dålig på att söka hjälp. Stor stark brottare ska klara sig bäst själv, skrattar han.

Att inte längre vara ”brottaren Eddy Bengtsson” var en av många svårigheter han upplevde under några kaosartade år.

Flera återfall

I dag driver han ett gym i Göteborg och har fått ordning i sitt liv. Och brottningen kan han inte släppa taget om. Det har blivit flera ”återfall” och dessutom nio matcher i MMA (sex vinster).

När vi träffar honom så sparras han mot UFC-stjärnan Alexeander Gustafsson.

– Va fan... Jag har brottats sedan jag var fem år. Det är svårt att sluta helt. Jag älskar inte bara sporten utan också ”tjötet” före och efter träningen i omklädningsrummet.