Rapporten har namnet ”Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott” och den har gjorts på uppdrag av regeringen. Den slår fast att svensk idrott har hamnat på efterkälken inom vissa områden.

RF:s ordförande Björn Eriksson ser två saker som avgörande för att råda bot på de problemen.

– Det ena är att vi som folkrörelse måste ha idrottsombudsmän och visselblåsarfunktioner. Har vi inte det står vi nakna. Det andra är det beslut vi idag tog inför den stämma som vi har i slutet av maj, nämligen att anta en kod för så kallad ”good governance”, som innebär att man stadfäster en serie regler av samma typ som andra delar av samhället har, säger han.

I rapporten får svensk idrott även kritik för sin ”mjuka styrning”.

– Man måste kanske jobba mer med tydliga regler och ansvarsförhållanden. Det måste vara tydligt vem som ser till att regler följs och man måste kanske jobba med sanktioner som är på den nivån att ingen vill bryta mot reglerna, säger Johan R Norberg som är utredare på Centrum för idrottsforskning.

Björn Eriksson ser inte att det är möjligt att jobba med sanktioner i någon större utsträckning.

– Jag tror att det är svårt att göra det fullt ut, för vi har en struktur som bygger på frivillighet och folkrörelse. Vi har helt enkelt inte de tvångsmedlen. Idrottens ombudsman är ett sätt att försöka väga upp det så gott det går. Det är de vägarna vi får ta framåt. Jag tycker mig märka att det biter ute i rörelsen, säger han.

I november 2018 infördes en idrottsombudsman inom RF som har i uppgift att ”stötta och ge råd i ärenden där misstankar finns om agerande som bryter mot idrottens värdegrund”.

Idrottsminister Amanda Lind har tagit emot rapporten och kommer nu att ta det vidare.

– Jag kommer att bjuda in Riksidrottsförbundet för att ha en fördjupad diskussion om den här rapporten, säger hon till TT.

– Jag ser den här rapporten som ett väldigt viktigt stöd för idrottsrörelsen och regeringens arbete framåt

KLIPP: ”Hårdare sanktioner krävs i svensk idrott”