Bragdguldet till Hanna Öberg: ”För olympisk knall av högsta karat”

Publicerad

Hon charmade sig in i svenska folkets hjärtan efter det sensationella OS-guldet i Pyeongchang. Nu har Hanna Öberg även tagit hem Bragdguldet.
”För olympisk knall av högsta karat, en mental och teknisk bragd och makalös precision”, löd motiveringen.

– Det är ett jättehäftigt och stort pris, det visar ju verkligen att folk har uppskattat det jag har gjort. Det är svårt för mig att greppa det, säger Öberg till SVT Sport.

Hanna Öberg slog till med en riktig knall i Sydkorea. Öberg sköt fullt och åkte dessutom fort i spåret, och hon var knappt 25 sekunder före silvermedaljören Kuzmina från Slovakien.

Innan OS hade Hanna Öberg som bästa resultat i seniorsammanhang en femteplats i världscupen. Som junior vann hon två guld och ett silver i junior-VM 2016. Nu kom hon hem med ett OS-guld och ett OS-silver i stafett.

– Det var ju en optimal prestation,  säger Magdalena Forsberg, som sitter i bragdguldsjuryn.

Och Forsberg, som själv aldrig fick bragdguldet men vunnit fyra Jerringpris, betonar hur svårt det var att bestämma sig för en vinnare i år.

– Det var ju otroligt svårt och tuff konkurrens. Till slut enades vi. Det har ju varit ett fantastiskt år och det är svårt i vanliga fall, i år var det ännu svårare, säger Forsberg om hur juryn brottades med att utse en vinnare.

”Duplantis som utgjorde största hotet”

Anders Lindblad, sekreterare  i bragdjuryn, håller med om att det var extra tufft i år.

– Vi diskuterade att bragdguldet skulle delas. Och det har vi inte gjort på ganska länge. Men vi kom fram till att det vore fegt, säger Lindblad till SVT Sport.

Lindblad berättar också att det var stavhopparen Armand Duplantis som utgjorde största hotet mot Öbergs bragdguld.

– Det var han som främst utmanade Öberg. Vi tycker ändå att ett OS-guld smäller högre än ett EM-guld, även om hans prestation där var det som var bragden.

Se Öbergs reaktion efter OS-guldet i Pyeongchang:

Hanna Öberg: ”Jag är stolt över mig själv” Foto: TT Nyhetsbyrån/Bildbyrån

Fråga · Var det rätt person som vann Bragdguldet?

För att rösta behöver du ha JavaScript aktiverat.
För att rösta behöver du ha en nyare webbläsare.

Samtliga bragdmedaljörer

Visa

2018: Hanna Öberg, skidskytte.

2017: Sarah Sjöström, simning.

2016: Henrik Stenson, golf.

2015: Sarah Sjöström, simning.

2014: Stafettlaget, damer, Charlotte Kalla, Anna Haag, Ida Ingemarsdotter, Emma Wikén, längdskidor.

2013: Johan Olsson, längdskidor.

2012: Lisa Nordén, triathlon.

2011: Therese Alshammar, simning.

2010: Stafettlaget, herrar, Daniel Rickardsson, Johan Olsson, Anders Södergren, Marcus Hellner, längdskidor.

2009: Helena Jonsson (Ekholm), skidskytte.

2008: Jonas Jacobsson, parasport, skytte.

2007: Anja Pärson, alpint.

2006: Anja Pärson, alpint.

2005: Kajsa Bergqvist, friidrott.

2004: Stefan Holm, friidrott.

2003: Carolina Klüft, friidrott.

2002: Susanne Ljungskog, cykel.

2001: Per Elofsson, längdskidor.

2000: Lars Frölander, simning.

1999: Tony Rickardsson, motorsport, speedway.

1998: Handbollslandslaget herrar.

1997: Ludmila Engquist, friidrott.

1996: Agneta Andersson och Susanne Gunnarson, kanot.

1995: Anrika Sörenstam, golf.

1994: Fotbollslandslaget herrar.

1993: Torgny Mogren, längdskidor.

1992: Jan-Ove Waldner, bordtennis.

1991: Pernilla Wiberg, alpint.

1990: Stefan Edberg, tennis.

1989: Bordtennislandslaget herrar.

1988: Tomas Gustafson, skridsko.

1987: Marie-Helene ”Billan” Östlund, längdskidor, ishockeylandslaget Tre Kronor.

1986: Thomas Johansson, brottning.

1985: Patrik Sjöberg, friidrott.

1984: Gunde Svan, längdskidor.

1983: Håkan Carlqvist, motorsport, motocross.

1982: Mats Wilander, tennis.

1981: Annichen Kringstad, orientering.

1980: Thomas Wassberg, längdskidor.

1979: Malmö FF, fotboll.

1978: Björn Borg, tennis, Ingemar Stenmark, alpint.

1977: Frank Andersson, brottning.

1976: Anders Gärderud, friidrott, Bernt Johansson, cykel.

1975: Ingemar Stenmark, alpint.

1974: Björn Borg, tennis.

1973: Rolf Edling, fäktning.

1972: Ulrika Knape, simhopp.

1971: Stellan Bengtsson, bordtennis.

1970: Gunnar Larsson, simning.

1969: Ove Kindvall, fotboll.

1968: Toini Gustafsson, längdskidor.

1967: Gösta ”Fåglum” Pettersson, cykel.

1966: Kurt Johansson, skytte.

1965: Kjell Johansson, bordtennis.

1964: Rolf Peterson, kanot.

1963: Jonny Nilsson, skridsko.

1962: Assar Rönnlund, längdskidor.

1961: Ove Fundin, motorsport, speedway, Sten ”Storken” Lundin, motorsport, motocross.

1960: Jane Cederquist, simning.

1959: Agne Simonsson, fotboll.

1958: Richard Dahl, friidrott.

1957: Dan Waern, friidrott.

1956: Sixten Jernberg, längdskidor, Lars Hall, modern femkamp.

1955: Sigge Eriksson, skridsko.

1954: Bengt Nilsson, friidrott.

1953: Bertil Antonsson, brottning.

1952: Walter Nyström, friidrott.

1951: Rune Larsson, friidrott.

1950: Lennart Bergelin, tennis.

1949: Gert Fredriksson, kanot.

1948: Wille Grut, modern femkamp.

1947: Gösta Frändfors, brottning.

1946: Arvid Andersson, tyngdlyftning.

1945: Claes Egnell, modern femkamp.

1944: Nils ”Mora-Nisse” Karlsson, längdskidor.

1943: Arne Andersson, friidrott.

1942: Gunder Hägg, friidrott.

1941: Alfred Dahlqvist, längdskidor.

1940: Håkan Lidman, friidrott, Henry Kälarne, friidrott.

1939: Sven Selånger, backhoppning.

1938: Björn Borg, simning.

1937: Torsten Ullman, pistolskytte.

1936: Erik Larsson, längdskidor.

1935: Hans Drakenberg, fäktning.

1934: Harald Andersson, friidrott.

1933: Sven Säfwenberg, bandy.

1932: Ivar Johansson, brottning.

1931: Sven Rydell, fotboll.

1930: Johan Richthoff, brottning.

1929: Sven Utterström, längdskidor, Gillis Grafström, konståkning.

1928: Per-Erik ”Särna” Hedlund, längdskidor.

1927: Sven Salén, segling.

1926: Edwin Wide, friidrott, Arne Borg, simning.

1925: Sten Pettersson, friidrott.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer