Linda Bakkman på Sveriges Olympiska kommitté berättar var du inte ska äta som en elitidrottare. Foto: SVT

Lista: Därför kan du inte äta som en elitidrottare

Publicerad

Det finns mycket som skiljer en motionär och en elitidrottare åt. Bland annat hur man ska äta. Kost- och idrottsforskaren Filip Larsen reder ut varför du inte kan äta som en elitidrottare. 

  1. Motionären kan inte vräka i sig fett och socker 
    Mängden fett och socker som en elitidrottare behöver äta för att täcka energibehovet, är mycket större än för gemene man.  En elitidrottare kan ofta behöva äta 5000 kalorier per dygn jämfört med ca 2000 kalorier för en person som inte tränar, för att göra det måste de nästan äta söta och feta produkter. Att äta fiberberikade eller lightprodukter tar helt enkelt för mycket plats i magen. Man har mycket större marginaler som elitidrottare. Man kan säga att elitidrottarna är en av få grupper som inte som behöver följa kostråden, utan de är riktade till gemene man.  
     
  2. Motionären behöver inte kolhydratladda 
    Ibland kan man se motionärer som kolhydratladdar inför ett femkilometerslopp. Det behövs inte, muskelns förråd av kolhydrater räcker ändå. Tränar man t.ex. medelintensiv aerobics 1 timme tre gånger i veckan, ökar energiomsättningen bara ca 10% sett över hela veckan jämfört med någon som inte tränar alls. Det är först när man kommer upp på elitidrottsnivå som man märkbart behöver äta större portioner eller fler mål.  
     
  3. Motionären behöver sällan kosttillskott 
    De som elitidrottar kan ha ett större behöv av att ta ett kosttillskott på grund av sin hårda träning. Till exempel järn, d-vitamin och magnesium går åt i större mängder hos elitidrottare. Ett sådant behov finns i stort sett inte hos en frisk person som inte tränar så mycket.  
     
  4. Motionären behöver inte salttillskott 
    Även om du får kramp under ett lopp eller på natten efter ett hårt träningspass, är det ytterst osannolikt att det är saltbrist. Risken för saltbrist är bara förhöjd under långa, hårda träningar på hög nivå, när man svettas flera liter. För motionärer har kramp oftast inget med saltbrist att göra, utan beror oftare på att muskeln är ovan vid att jobba så hårt helt enkelt.
Filip Larsen forskar på kost och träning på gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Den vinnande maten

Visa

Vad betyder kosten för idrottsprestationen? I veckan tittar SVT Sport närmare på elitidrottarnas tallrik i satsningen Den vinnande maten. Det handlar om idrottare som har lyckats – med helt olika metoder, men också vad som händer om man äter för lite. Du gärna dela med dig av dina tips och tankar kring kost och träning på motionärsnivå på svtsport.se. Hela serien finns att se på SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer