Jurij Ganus, chef för ryska antidopningsbyrån Rusada. Foto: Bildbyrån

Ryska dopningsskandalen – detta har hänt

Uppdaterad
Publicerad

Det började med visselblåsare i friidrott. McLaren-rapporten satte sedan rysk idrott rejält i gungning efter avslöjandena i OS i Sotji 2014.
Och nu väntar en ny avstängning för Ryssland efter nya misstankar.
Här är bakgrunden till den ryska dopningsskandalen.

I dag kom Internationella antidopningsorganisationen Wadas beslut om att rysk idrott stängs av i fyra år.

Visselblåsare i friidrott

Den utbredda ryska dopningshärvan blev först känd inom friidrotten 2014 då 800-meterslöparen Julia Stepanova och hennes make Vitalij Stepanov, som hade jobbat åt den ryska antidopningsorganisationen, vittnade om dopning och korruption inom rysk friidrott. Wada startade en oberoende utredning ledd av juristen Richard McLaren.

McLaren-rapporten

McLarens rapport visade hur rysk dopning hade beordrats och möjliggjorts av den ryska regeringen under OS 2012, friidrotts-VM 2013, OS 2014 och sim-VM 2015. Rapporten ledde till att Wada stängde av Rysslands antidopningsbyrå Rusada och dopningslaboratoriet i Moskva.

Internationella friidrottsförbundet stängde av ryska friidrottare från internationellt tävlande i november 2015 och den avstängningen gäller fortfarande. Ett stort antal ryska friidrottare har getts tillåtelse att tävla internationellt under neutral flagg.

33 ryska olympier stängdes av från OS på livstid. Ryssland har tvingats lämna tillbaka 15 medaljer, varav sex guld, från hemma-OS i Sotji 2014.

OS-deltagande

Till sommar-OS i Rio 2016 fick varje idrott besluta om ryskt deltagande. 271 ryska idrottare deltog.

Ryssland stoppades från vinter-OS i Pyeongchang 2018, däremot fick 168 ryska aktiva delta under neutral flagg. Efter OS hävde Internationella olympiska kommittén (IOK) avstängningen då bara två av de 168 ryska deltagarna åkt fast för dopning.

Wada hävde avstängningen

Den 20 september 2018 hävde Wada avstängningen av Rusada. Villkoret var att Wada skulle få tillgång till den ryska antidopningsorganisationens data kring dopningstester, vilket man fick i januari 2019.

I september bad Wada om förtydligande kring en del data efter att ha funnit brister och oegentligheter. Därefter har Wada hittills gått vidare med 47 av 145 misstänkta dopningsfall.

Får inte arrangera mästerskap

I november föreslog Wadas granskningskommitté att rysk idrott skulle stängas av i fyra år. Förslaget innebar bland annat att ryska idrottare och tränare bara skulle få delta i stora mästerskap om de kan bevisa att de inte finns med i McLaren-rapporten, inte har lämnat positiva dopningsprov eller att deras dopningsprover inte manipulerats. I så fall skulle de ryska idrottarna få delta under neutral flagg.

På måndagen beslutade Wadas styrelse att godkänna granskningskommitténs förslag.

Där ingår också att Ryssland inte får arrangera stora mästerskap (undantaget är redan beslutade mästerskap som inte kan flyttas) eller söka stora mästerskap som OS 2032. Fotbolls-EM nästa år, där S:t Petersburg är en av värdstäderna, påverkas dock inte.

DETTA HAR HÄNT: I dag beslutar Wada om Ryssland får vara med och tävla i OS 2020

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Wadas generalsekreterare Oliver Niggli efterlyser ett annat synsätt inom det ryska antidopningsarbetet. Foto: SVT

ARKIV: Möt Hajo Seppelt som avslöjar fuskarna (25 november 2019)

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Ett blodprov och dopningsjournalisten Hajo Seppelt. Foto: BILDBYRÅN/TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer