1998:
Sepp Blatter tar över som ordförande i Fifa efter Joao Havelanges 17 år långa regim. Det fanns misstankar om att Blatter, som var generalsekreterare i Fifa när han beslutade sig för att ställa upp i ordförandevalet, skulle ha köpt röster precis före valet. 20 nationsförbund påstods ha fått varsitt brev med 50 000 dollar (då cirka 400 000 kronor) av höga fotbollspotentater för att lägga sin röst på Blatter.
2001:
Fifas marknadspartner ISL går i konkurs med över 100 miljoner dollar i skulder. Affären skakar Fifa ekonomiskt. Blatter och Fifas exekutivkommitté får kritik för sin inblandning, som kostade Fifa hundratals miljoner kronor. Uppgifter figurerar om att Blatter skulle ha varit på ISL:s mutlista.
2002:
Fifas generalsekreterare Michel Zen-Ruffinen lämnar på uppdrag av andra medlemmar i exekutivkommittén över dokument till schweiziska myndigheter, där Blatter anklagas för finansiell misskötsel och maktmissbruk. Blatter stoppar en utredning kring Fifas ekonomi för att ge medlemmar i exekutivkommittén sekretess och skydda dem mot anklagelser. Zen-Ruffinen lämnar Fifa.
2002:
Blatter vinner ordförandevalet över utmanaren Issa Hayato från Kamerun, vice ordförande i Fifa och ordförande i Afrikas kontinentförbund, som också anklagats för korruption.
2006:
Jack Warner, vice ordförande i Fifa och ordförande i Mellan- och Nordamerikanska kontinentförbundet, anklagas för stora mutbrott i samband med försäljning av biljetter till VM i Tyskland. Fifa ger Warner kritik, men friar honom från anklagelserna.
2007:
Blatter väljs till en tredje mandatperiod utan att utmanas. Med ekonomiskt stöd till förbund i Afrika, Asien och Sydamerika skaffar han sig ett starkt grepp om makten i Fifa. Anklagelser om mutor förekom före valet och under åren efteråt blir rykten om korruption och mutor kring Fifas högsta ledare alltmer omfattande.
2010:
Mutrykten avlöste varandra inför valet av värdnationer till fotbolls-VM 2018 och 2022, där bara exekutivkommittén var med och röstade. Sepp Blatter erkände att det var ett misstag att utse två värdar samtidigt, eftersom det bäddade för röstmygel. Det skedde också. När det stod klart att Ryssland och Qatar tilldelats mästerskapen uppstod genast tvivel om att allt gått rätt till. Två medlemmar i exekutivkommittén, Amos Adamu från Nigeria och Reynald Temarii från Tahiti, uteslöts från omröstningen för att de ertappats med att ha krävt pengar för att ge sin röst.
2011:
En ny kris uppstod veckorna före det nya ordförandevalet. Blatter hade tidigare fått igenom att alla nationsförbund, inte bara exekutivkommittén, skulle få rösta. Utmanaren Bin Hammam avslöjades med att ha mutat ett stort antal personer. Över 30 personer stängdes av och Bin Hammam drog sig ur. Jack Warner, ordförande i Mellan- och Nordamerikanska kontinentförbundet, stängdes sedan av för att ha arrangerat ett möte med Bin Hammam och röstberättigade. Blatter omvaldes igen utan motståndare.
2014:
När utredningen kring valen 2010 av VM-värdar 2018 och 2022 till slut var klar valde Fifa att hemligstämpla den och bara presentera valda delar. Korruptionsutredaren Michael Garcia, en amerikansk jurist, avgick i protest.
2015:
Den största Fifa-skandalen genom tiderna briserade den 27 maj då sju högt uppsatta fotbollsledare med kopplingar till Fifa greps i Zürich, på begäran av amerikanska myndigheter och FBI. USA:s justitieminister Loretta Lynch meddelade att 14 personer är åtalade i korruptionshärvan. Fallet omfattar misstänkta mutor på över 100 miljoner dollar.
Strax före valet av ordförande i Fifa meddelade den jordanske prinsen Ali bin al-Hussein att han drar sig ur. Blatter blev därmed outmanad vald för en femte period.
I juni – bara fyra dagar senare – meddelade Sepp Blatter överraskande sin avgång vid en snabbt tillkallad presskonferens i Zürich.
På fredagen uppgav schweiziska myndigheter att Blatter är misstänkt för korruption. Fifa-ordföranden ska ha utfört en olaglig penningtransaktion till Uefa-ordföranden Michel Platini på två miljoner schweizerfranc. Myndigheten har också genomsökt Fifa-högkvarteret och beslagtagit dokument.