Den där augustikvällen i Enschede för två år sedan förändrade på många sätt vardagen, och förväntningarna, på ett då som nu ungt nederländskt landslag.
För Lieke Martens, som var den kanske starkast lysande stjärnan i det orangeklädda mästarlaget, ledde guldet till en övergång från svenska Rosengård till Spanien och storsatsande Barcelona. Lägg därtill Fifas pris som världens bästa fotbollsspelare.
– Folk känner igen mig på gatan och så vidare. På planen har det också förändrats. Folk kan min spelstil, folk vet vad jag kan göra, säger den 26-åriga mittfältaren.
Tar alla chanser
– Det är en utmaning för mig. Jag kan inte vara lika självisk en mot en. Om jag ser en medspelare får jag kanske passa i stället.
TT: Har du förändrats något som spelare sedan EM?
– Jag är fortfarande samma spelare. Men jag kanske bara får en chans per match i stället för tre. Och då måste jag ta den.
Det här med att ta chanser – det har även hennes lagkamrater gjort.
– Varje spelare har blivit bättre sedan dess. Många spelar i stora lag och varje gång vi samlas med landslaget så har folk blivit bättre. Och då växer också laget, säger Martens.
”Aldrig behövt hantera press”
– Vi är fortfarande väldigt unga men har ändå stor erfarenhet. Alla tjejer har verkligen tagit varje chans de fått. Att gå till de större klubbarna och utvecklas, alla tar chanserna som kommer.
I sommar i Frankrike kommer ännu en.
EM-guldet har gett publicitet – men också höjda förväntningar – i hemlandet. Nederländerna är trots allt ännu en gång en dark horse i mästerskapet efter att ha tagit sig dit via en playoffseger mot Danmark, samma motståndare som i EM-finalen, i kvalet.
– Vi har aldrig egentligen behövt hantera press. Även i EM trodde ingen att vi skulle vinna. Men det är klart att folk har andra förväntningar nu. Vi får hantera det men vi får inte ändra något. Vi måste titta på oss själva i varje match och aldrig se längre än nästa match, säger Lieke Martens.
”Viktigaste att njuta”
Hennes lagkamrat Vivianne Miedema, som efter att ha gjort två av målen i EM-finalen hunnit gå till Arsenal och slå målrekord i Super League (22 mål på 20 matcher), ser det på samma sätt.
– Vi måste inte vara världsmästare, vi vill inte ge oss den pressen heller. För oss är det viktigaste att njuta av VM. Att se hur mycket vi växt och hur bra vi kan spela. Då tror jag fansen kommer fortsätta komma till arenorna, säger hon.