Foto: TT

Kravet på Ryssland: Betala eller lämna

Uppdaterad
Publicerad

55 miljoner kronor ska vara inbetalt före den 15 augusti.

Annars portas ryska friidrottare från framtida internationella tävlingar – även de som vill tävla under neutral flagg – meddelar Internationella friidrottsförbundet .

Det ryska friidrottsförbundet (Rusaf) kommer att fråntas sitt medlemskap från Internationella friidrottsförbundet World Athletics (WA) om inte ett bötesbelopp på totalt 6,31 miljoner dollar, motsvarande drygt 55 miljoner kronor, är inbetalat senast den 15 augusti.

Beskedet om WA:s ultimatum meddelades på en videosänd presskonferens på torsdagen där ordföranden Sebastian Coe närvarade.

Om pengarna inte kommer in i tid kommer beslutet att utesluta Ryssland att klubbas igenom på WA:s kongress nästa år. Det skulle i så fall innebära att ryska friidrottare inte längre har möjlighet att tävla under neutral flagg.

Fått garanti

Rune Andersen, ordförande för Internationella friidrottsförbundets specialgrupp som övervakar Rysslands återinsättande, säger sig ha fått en garanti från den ryske idrottsministern Oleg Matytsin om att summan, som inkluderar ett bötesbelopp på fem miljoner dollar samt övriga kostnader, kommer vara inbetald före mitten av augusti.

– Nu är vi åtminstone i en position där vi kan fortsätta processen med ett återinsättande, nu när vi har en tydlig indikation på att de har accepterat hur allvarlig situationen är, säger WA-ordföranden Sebastian Coe.

Ryssland har varit avstängt från WA sedan 2015 på grund av statsfinansierad dopning. Ryska friidrottare som har kunnat bevisa att de är rena från dopning har dock haft möjlighet att tävla under neutral flagg.

Missade deadline

Sedan den stora dopningsskandalen uppdagades har ett omfattande reformarbete bedrivits i landet som varit på väg tillbaka in i friidrottens gemenskap – men då kom nästa stora bakslag. I våras avslöjades att ryska förbundsledare försökt förhindra utredningen av höjdhopparstjärnan Danil Lysenko, som flera gånger brustit i sin vistelserapportering och riskerar åtta års avstängning.

Det ryska friidrottsförbundet straffades hårt av WA, bland annat med ett bötesbelopp på tio miljoner dollar, motsvarande runt 93 miljoner kronor. Hälften av pengarna skulle ha betalats den 1 juli, men Rusaf begärde anstånd eftersom man inte hade råd att betala boten.

Fakta: Den ryska dopningsskandalen

Den utbredda ryska dopningshärvan blev först känd inom friidrotten 2014. Internationella antidopningsbyrån Wada startade en oberoende utredning ledd av juristen Richard McLaren.

McLarens rapport visade hur rysk dopning hade beordrats och möjliggjorts av den ryska regeringen under OS 2012, friidrotts-VM 2013, OS 2014 och sim-VM 2015. Rapporten ledde till att Wada stängde av Rysslands antidopningsbyrå Rusada och dopningslaboratoriet i Moskva.

Internationella friidrottsförbundet stängde av ryska friidrottare från internationellt tävlande i november 2015 och den avstängningen gäller fortfarande. Ett stort antal ryska friidrottare har getts tillåtelse att tävla internationellt under neutral flagg.

Till sommar-OS i Rio 2016 fick varje idrott besluta om ryskt deltagande. 271 ryska idrottare deltog, dock inga friidrottare.

Ryssland fick inte vara med i vinter-OS i Pyeongchang 2018, däremot fick 168 ryska aktiva delta under neutral flagg. Efter OS hävde Internationella olympiska kommittén avstängningen av Ryssland eftersom enbart två av de 168 ryska deltagarna åkt fast för dopning.

Den 20 september 2018 hävde Wada avstängningen av den ryska antidopningsorganisationen Rusada. Villkoret var att Wada skulle få tillgång till Rusadas all data kring dopningstester, vilket man fick i januari 2019.

I september bad Wada om förtydligande kring en del data efter att ha funnit brister och oegentligheter i testdatan. Därefter har Wada hittills gått vidare med 47 av 145 misstänkta dopningsfall.

Den 9 december beslutade Wadas styrelse att följa granskningskommitténs förslag och stänga av rysk idrott i fyra år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.