SVT Sport inleder idag en reportageserie i tre delar där vi sätter fingret på idrotten och dess psykologiska hälsoaspekter. Först ut är den svenska landslagsmålvakten som efter OS 2012 nådde botten.
Hon har alltid drömt om att bli världens bästa målvakt. Redan under u-landslagsåren trodde Hedvig Lindahl att hon knäckt koden till framgång. Varje moment på varje träning skulle vara i världsklass.
– Det blir för mycket för en liten människa att bära, säger hon.
Under tio år var fotboll hela hennes värld, nästan inget annat fick plats. Hon var landslagsmålvakt men en bra bit från den absoluta världstoppen. När Lindahl började slappna av utanför fotbollsplanen kom resultaten.
– Jag gör inte lika många misstag nu som förut, det har säkert att göra med att jag är mycket lugnare och tryggare nu.
Knäskadan blev vändningen
2012 mötte hon sin största rädsla när hon förlorade sin plats som landslagets förstamålvakt. Hon märkte att det inte var hela världen – att hennes värde var större än det hon presterade. Dessutom upptäckte hon att hon led av B12-brist, som i många fall leder till depression.
– Det var en mörk tid. Hade jag fått göra om den här resan hade jag nog passat på att njuta lite mer. Nu vet jag att det får att prestera på topp och ändå ha ett annat fungerande liv. Man kanske hade velat åka på en semester ibland.