Britta Johansson Norgren vann Tjejvasan i vintras. Foto: TT.

Vasaloppsåkare får färre depressioner

Uppdaterad
Publicerad

Vasaloppsåkare har halverad risk att drabbas av depression, enligt ny forskning.
– Jag mår som bäst efter en lättare träning. Det ger energi och är härligt att vara ute i friska luften, säger årets kvinnliga Vasaloppsvinnare Britta Johansson Norgren.

Hon är inte ensam om att må bra av att åka skidor. Enligt ny forskning som publicerats i tidskriften Psychiatry Research löper vasaloppsåkare hälften så hög risk att drabbas av depression, om man jämför med personer som inte åker Vasaloppet.

– Vi har tidigare tittat på andra sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, och sett en minskad risk att drabbas i vasaloppsåkargruppen. De mest slående resultaten nu är att det sambandet stärkts även för psykiska sjukdomar, säger överläkaren Ulf Hållmarker vid Uppsala universitet, som är en av forskarna bakom studien.

Resultat från 400 000 personer

I studien har man jämfört data från två grupper på nästan 200 000 personer vardera, en grupp med vasaloppsåkare och en kontrollgrupp.

Ungefär en procent av personerna i normalbefolkningsgruppen drabbades av depression eller ångest så till den grad att personen uppsökt vård på sjukhus. I vasaloppsgruppen är motsvarande siffra 0,5 procent.

– Mycket talar för att de människor som åker Vasaloppet har en livsstil som ger hälsobringande effekter. De motionerar, har en bättre kosthållning och röker mindre än kontrollgruppen, konstaterar Ulf Hållmarker.

Mår sämre utan träning

Vasaloppsmästaren Britta Johansson Norgren kan intyga att livsstilen gör sitt för välmåendet.

– Jag har inte mått så psykiskt dåligt att jag behövt söka vård, men jag märker att jag mår sämre när jag av någon anledning inte kan träna. Jag får en obehagskänsla i kroppen och känner mig trött men samtidigt rastlös. Men för att ändra det behövs inte mycket, det räcker med att röra på sig och få frisk luft, säger hon.

För män verkar bättre prestation ge bättre psykisk hälsa – de allra snabbaste hade minst risk att drabbas av depression. Däremot är det ingen signifikant skillnad mellan de snabbaste kvinnliga åkarna jämfört med de med långsammare tider i Vasaloppet.

Rättad: I en tidigare version uppgavs felaktigheter när det gäller de kvinnliga vasaloppsåkarna. Rätt är att det inte finns någon skillnad mellan de snabbaste och de långsammaste när det gäller risken för depressioner.

Arkiv: Vasaloppet får nytt spurtpris till 2020 (5 november)

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Vasaloppet får nytt spurtpris till 2020 Foto: Bildbyrån

Arkiv: Se Jörgen Brink vinna Vasaloppet tre gånger och bli rörd av André Pops frågor (18 april)

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Se Jörgen Brink vinna Vasaloppet tre gånger och bli rörd av André Pops frågor

Fakta: Studiens upplägg

Visa

Studien är epidemiologisk, vilket innebär att man tittar på data från en stor grupp människor under en lång tid och sedan kan dra orsakssamband.

Resultat från 197 685 Vasaloppsåkare har jämförts med en lika stor kontrollgrupp som valts ut för att vara så lik som möjligt, utifrån ålder, kön och bosättningsregion. I urvalet av båda grupperna har personer med sjukdomshistoria exkluderats för att resultaten ska bli jämförbara. Studien har däremot inte justerats med hänsyn till socioekonomiska faktorer. De som genomför Vasaloppet har i allmänhet en högre utbildningsnivå, vilket kan påverka resultaten. Det är också mycket svårt att justera resultaten i epidemiologiska studier utifrån ärftlighet.

Personerna i Vasaloppsgruppen genomförde tävlingen mellan åren 1989-2010 i studien. Uppföljningen av sjukdomsdiagnoser har gjorts under en period av minst nio och max 21 år.

Vasaloppsåkarna hade enligt studien en halverad risk för depression samt ångest och oro. Tidigare studier på samma grupp har visat att Vasaloppsåkare har mindre risk att drabbas av vissa cancertyper, hjärt- och kärlsjukdomar och demens.

Källa: Studien publicerad av Psychiatry Research, Idrottsforskning.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer