Tommy Eliasson Winter, Alpinchef. Foto: SVT

Alpina chefen självkritisk efter Klings depression: ”Krävs helt annan vakenhet”

Uppdaterad
Publicerad

Redan för ett år sedan stod det klart för landslagsledningen att fartåkaren Kajsa Kling inte mådde bra. Alpina chefen Tommy Eliasson Winter är självkritisk – och medger att förbundet har en resa mot större kunskap och medvetenhet framför sig.

– Hade man haft utbildning och bättre kunskap hade man kanske kunnat se det, men jag kunde inte se det, säger han till SVT:s Vinterstudion.

Det var i november som Kajsa Klings depression blev känd för allmänheten. Landslagsledningen har vetat längre än så.

– Det var efter världscupfinalen i Squaw valley i fjol som (alpina damchefen) Lars Melin ringde mig och sa ”Kajsa mår inget bra, jag skickar hem Kajsa nu”. Det var lite av en chock för min del, måste jag säga. Vi ser aktiva som har en tuff säsong, som sliter och kämpar och går upp och ner i humör, men jag kunde aldrig ana att det var på den nivån.

Åkarna har tillgång till hjälp med sitt mentala mående – men i Klings fall räckte det inte till.

– Vi har idrottspsykologisk rådgivning och även ett medicinskt team. Men det här är en helt annan process. Vi har lärt oss nu hur vi ska hantera det när det händer.

– Det krävs en helt annan vakenhet i ledarstaben. I vår verksamhet är det svårt. Det är en sak om man har samma tränare varje dag men så ser det inte ut. Det gör att det blir svårare att upptäcka. Men ämnet är på tapeten, vi pratar om det, vi pratar om hur vi ska hantera det med yngre åkare. Med tiden kommer vi att bli bättre på det men vi har en resa att göra, säger Eliasson Winter.

”Tryck över bröstet”

En tidigare landslagsåkare som har erfarenhet av psykisk ohälsa är Ylva Nowén, som tog fyra världscupsegrar i slalom under sin karriär – alla kom under loppet av 16 dagar.

– Det var ett naturligt tillstånd för mig att ha ont i magen och tryck över bröstet, att inte känna att jag duger, säger Ylva Nowén.

– Tänk om det hade funnits vuxna om kring mig som såg det här och tag i det, hjälpte mig, ställde frågor, lät mig berätta?

Någon hjälp från dåvarande landslagsledning fick hon inte, då på 90-talet.

– Jag ska inte döma någon men jag minns att det här var en sak som man själv fick ta hand om. Hade man behov av det här fick man sköta det själv, ta kontakt och finansiera. Det är den känslan jag har.

”Titta efter glädje”

Nowén tog själv kontakt med en beteendevetare som hon fick hjälp av.

– Men jag upplevde att det motarbetades från tränarhåll. Det kanske bara är min upplevelse, men det är upplevelsen som skadar.

Hon har en klar bild av vad som behövs för att fånga upp dem som mår dåligt.

– Vi behöver alla lära oss vad det är vi ska titta. Det låter lite klyschigt, men titta efter glädje. Vi är glada när vi har passion för det vi gör och rätt typer av mål. Då finns det en enorm energi och den går inte att ta miste på. Saknas den kan man nästa vara säker på att någonting ligger där och skaver, säger hon i Vinterstudion.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.