Den planerade comebacken efter depressionen under fjolårssäsongen uteblir.
– Jag mår väldigt bra nu, annars hade jag nog inte kunna ta det här beslutet, säger Kajsa Kling.
Så sent som i maj blev 29-åringen uttagen till landslaget och hoppades ta sig tillbaka mot toppen under vintern.
– I takt med att jag kunnat träna på, och det har jag kunnat göra väldigt länge, trodde jag att motivationen skulle komma tillbaka. Men när jag började strukturera upp en plan för hösten kände jag att nej, det finns annat jag vill göra.
Hur är känslan nu när du förmedlat beslutet?
– Jag känner mig både lättad och en viss tomhet. Jag älskar skidåkning så det har varit svårt att komma fram till beslutet. Det är ett liv som ska avslutas och ett som ska börja, säger hon och fortsätter:
– Det är inte själva skidåkningen, det tycker jag är jävligt roligt. DEt handlar om allt som ingår i en elitsatsning, inte bara åken man gör. Det är så extremt mycket mer och det är där det faller för mig.
”Jobbar nästan dygnet runt”
Kling, som var med på OS i Vancouver 2010 och OS Sotji 2014, berättar om det slitsamma livet som hon ändå älskat att leva i många år.
– Utifrån kanske man ser det som att det bara är någon tävling då och då, men det är så enormt mycket. Man jobbar nästan dygnet runt med skidåkningen, allt från träningsupplägg till sponsorer. Och det har aldrig känts jobbigt tidigare när motivationen och viljan funnits.
– Jag har inte offrat någonting. Skidåkning är ju mitt liv men nu känner jag att annat lockar.
Vet du vad du ska du göra nu?
– Jag ska testa mig fram, i höst ska jag plugga kurser i HR (Human Resources) och retorik. Men sen vet jag inte, det finns så enormt mycket att välja på men jag vill på något sätt stanna kvar i sporten också.
Kommer alltid minnas superhösten 2013
När Kling nu kommer att se tillbaka på en karriär med bland att två pallplatser i världscupen är det ingen tvekan om var tankarna går.
– Hösten 2013 när jag på något sätt slog igenom. Det hade i princip gått bakåt för mig i några år och så den hösten bara föll det på plats. Det var bara ren eufori, hela hösten.