Säsongerna 2012/13 och 2013/14 var de svenska herrarna en kraft att räkna med då de tog nio respektive tio individuella pallplaceringar i världscupen, men sedan hände något.
Medaljskörden var väldigt liten de två följande säsongerna innan det kom ett litet uppsving förra säsongen. Det är ändå värt att nämna att den yngsta av herrarna som tog medalj ifjol var 28-årige Calle Halfvarsson.
Det går att jämföra med damerna där utvecklingen varit stadigt positiv. På fem år har man gått från 5 till 17 individuella pallplaceringar i världscupen.
– Det är klart att vi hade en generation med Johan Olsson, Daniel Rickardsson och Marcus Hellner som tog väldigt stor plats i landslaget. Då blev det väldigt svårt för de yngre att ta plats, säger den svenska förbundskaptenen Rikard Grip.
Färre platser i världscupen
Även i VM är den negativa trenden på herrsidan tydlig. Om man bortser från mästerskapsåkaren Johan Olsson, som nu har avslutat karriären, har ingen svensk man tagit en individuell medalj sedan Oslo 2011 då Marcus Hellner van sprinten och Emil Jönsson tog brons i den samma.
Damerna har sammanlagt tagit sju individuella medaljer under de tre senaste världsmästerskapen.
Grip har en förklaring till det hela och menar att Sverige måste jobba aktivare med frågan.
– Man måste tydligt och målmedvetet jobba för att de unga ska stegen. Att man har minimerat antalet startplatser i världscupen gör det ännu svårare, säger han.
”Vi är mycket bättre nu”
Fredriksson säger att det under hans tid som aktiv inte fanns något som helst utbyte mellan a- och u-landslaget.
Enligt Grip är så inte fallet idag.
– Vi har hela tiden utvecklat och är mycket bättre nu. Vi har en bättre organisation nu där jag är yttersta ansvarig, säger han.
SVT-experten Anders Blomquist tycker att man är på rätt väg.
– Men det är fortfarande en väldigt lång väg kvar och vi kommer kanske snart att sakna de här riktiga förebilderna. Det är en svårighet, säger han.
Liknande problem i Norge
Svenske Anders Byström, ansvarig för det norska utvecklingslandslaget, säger att de har en liknande problematik där. Men då på damsidan.
– Det ger ju lite hopp till mitt kära hemland. Vi har lite problem på damsidan där det inte fyller på så bra underifrån, men vi har kontroll på det, säger han.
Sju gånger fler JVM-medaljer
Då man ser på de åkare i landslaget som nu är under 25 år är skillnaden i framgång mellan könen om möjligt ännu tydligare.
Damerna har över dubbelt fler topp 30-placeringar i världscupen och topp 10 har herrarna varit bara sju gånger medan damerna kan stoltsera med 52.
I junior-VM har de svenska damtalangerna briljerat med 22 medaljer, medan herrarna inte har mäktat med fler än tre.
Värt att nämna är att 24-åriga Stina Nilsson står för 67 av topp 30-placeringarna och av dem har hon varit bland de tio främsta 45 gånger.