Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Två luftskikt med olika densitet och olika vindstyrka ger upphov till en vertikal cirkulation varvid vågformade moln då kan bildas. Foto: SVT DesignVisa alla (8)
Visa alla (8)

Vacker molnformation

Uppdaterad
Publicerad

De fina vågor i molnen som vi kan se ibland är bildade av så kallad Kelvin-Helmholtz-instabilitet.

Instabiliteten uppstår när två olika luftmassor med olika densitet rör sig med olika hastighet. Det lägre skiktet har högre densitet och rör sig långsammare än lagret ovanpå. Molnen bildas i gränszonen och brukar ha en fin vågig form.

William Kelvin är samme forskare som gav namn åt enheterna för den absoluta temperaturskalan. Hermann von Helmholtz var också en mångsysslare, bland annat inom psykologi, fysiologi och fysik.

2017 kvalade Kelvin-Holmholtzmoln tillsammans med tio andra ”nya” moln in den internationella molnatlasen. Det var första gången på 30 år som atlasen uppdaterades och molnet fick det latinska namnet fluctus

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Tema moln

Mer i ämnet