Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Mäktigt bymoln över småländska Kalmar på kvällen den 20 augusti. Foto: Jonas HermanssonVisa alla (3)
Visa alla (3)

Sensommarvärme

Uppdaterad
Publicerad

Det blev en mycket varm avslutning på årets sommar, och även augusti som helhet var varmare än brukligt. Vi bjöds därmed på såväl sen sommarvärme som sensommarvärme. Skurarna fördelades ojämnt, så månaden var både blötare och torrare än normalt utan att sticka ut speciellt mycket från det normala.

En delvis sval inledning på augusti, där den meteorologiska hösten gjorde tidig entré längst i norr, gjorde kanske att några började tänka tanken ”Är sommaren redan slut?” Men så var inte alls fallet, för augusti blev varmare än normalt i hela landet. Detta till stor del tack vare (eller på grund av om man vill se det så) riktigt sommarvarma dygn under den sista veckan av månaden.

I absoluta tal var det som allra varmast i skånska Lund, som toppade temperaturlistan i landet sex dagar på raken den 23–28. Som högst blev det 31,6 grader, vilket är en extremt hög temperatur för att så pass sent i augusti som den 27. Värmen, i kombination med den fukt som även nådde in över landet, resulterade även i sommarens mest åskfrekventa dygn den 28.

Fram till dess hade augusti förlöpt med relativt normalt och smått intetsägande sensommarväder där sol och skurar turats om i ett tämligen normalvarmt väder. Så för månadskrönikans del hade jag inget emot att det hände desto mer under den sista tredjedelen av månaden. Det är alltid mer inspirerande att sammanfatta en händelserik vädermånad än en med en ”jaha, det var det”-känsla över sig.

Varmare än normalt i hela landet

En mycket varm avslutning bidrog starkt till att månaden som helhet blev varmare än normalt i hela landet. Avvikelsen hamnade till slut på 1–3 grader i så gott som hela landet sett till medeltemperatur jämfört med referensåren 1961–1990. På många håll i landets sydöstra delar och vidare norrut längs ostkusten räcker det med att backa till i fjol för att hitta en augusti som varit ännu varmare. I övriga delar av landet är det år som 2015, 2014, 2013 och 2006 som det senast bjudits på mer augustivärme än i år.

I absoluta tal hade Utklippan i Blekinges yttre östra skärgård varmast i landet i augusti med en medeltemperatur på 19,3 grader. Det är 3,5 grader över deras normala augustitemperatur på 15,8 grader och därmed även den plats i landet som hade störst avvikelse från normalvärdet. Kallast i augusti hade föga förvånande Tarfala i norra Lapplandsfjällen med 7,9 grader, men det är ändå 2,6 grader över deras normala augustitemperatur på 5,3 grader. Minst överskott jämfört referensåren hade Kuggören vid Hälsingekusten utanför Hudiksvall, för 15,2 grader är 0,7 grader över deras normala 14,5 grader.

Såväl blött som torrt

Som så ofta på sommaren när det handlar mycket om lokala skurar är det stora lokala variationer på hur mycket regn som föll i augusti. Delar av landet upplevde en torr augusti, främst i delar av östra Götaland och södra och mellersta Norrland, medan det lokalt fallit klart mer än brukligt i främst delar av västra Götaland, västra Svealand och norra Norrlands inland. Men som sagt, med stora lokala variationer.

Då regnmängderna mestadels inte sticker ut speciellt mycket från det normala återfinns såväl torrare som blötare augustimånader än årets tämligen nyligen. Den senaste augustimånaden som var övervägande torr i landet inträffade 2015, medan de flesta andra augustimånaderna på senare år varit övervägande blöta, däribland årets föregångare 2018, 2017 och 2016.

En mätplats sticker dock ut, för klart mest regn i millimeter räknat i augusti fick Esrange öster om Kiruna i norra Lappland. Deras 215 mm mot normala 68 mm innebar att de även toppade regnligan i procent räknat med 317 %. Det är den näst regnigaste augustimånaden genom tiderna för den kopplade serien Kiruna-Esrange med start i september 1898, och den tredje regnigaste oavsett månad. Mer regn har bara fallit där i juli 2004 med 233 mm och därefter i augusti 1921 med 222 mm. Minst i såväl millimeter som i procent av det normala räknat fick Fårösund-Ar på nordligaste Gotland med 7 mm mot normala 39 mm, vilket innebär 18 %.

En något givmild sol i öster

Solen sken i stort sett normalt mycket i augusti. Något skralt med sol fick bland annat Karlstad och Göteborg, medan stationer vid ostkusten allmänt hade något mer solskenstid än normalt i augusti. Bland de fåtal platser som mäter solskenstid fick Tarfala minst med 110 timmar (mot normala 112 timmar) medan Hoburg på sydligaste Gotland fick mest med 300 timmar (mot normala 250 timmar).

Nattkyla gav rivstart för hösten

Augusti inleddes med kyliga nätter i norr, lokalt med nattfrost på sina håll i Norrbotten, Lappland, Jämtland och Härjedalen. Månadens lägsta temperatur inträffade ovanligt tidigt i augusti, medan det för delar av landet dröjde lite längre in i månaden. Sensommarvärme senare i månaden gjorde att värdena från tidigare i månaden stod sig. Här månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna:
I norra Norrland 3,4 minusgrader i Naimakka vid den finska gränsen i norra Lappland såväl den 5 som den 9,
i södra Norrland 1,5 minusgrader i Sveg i Härjedalen den 15,
i Svealand 2,6 grader i Särna i norra Dalarna den 22
och i Götaland 3,1 grader i småländska Hagshult den 22.

Per definition är den 1 augusti satt som tidigaste möjliga startdatum för den meteorologiska hösten. Det är för att väderåret ”vänder” i slutet av juli, ungefär en månad efter att solåret vänt, varvid det känns rimligt att hösten tidigast kan börja därefter när temperaturkurvan i snitt pekar nedåt. Meteorologisk höst är när medeltemperaturen varje enskilt dygn under fem dygn varit under 10 grader, varvid det första av dessa dygn då sätts som startdatum för hösten.

En delvis sval inledning på månaden, inte minst med kalla nätter, gjorde att hösten gjorde lokal entré i norra Lappland. Officiellt var Tarfala och Naimakka först ut att få höst den 2, följt dygnet därpå av Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen. Därefter har hösten bara tagit några små försiktiga steg så att delar av fjällvärlden samt norra Lapplands inland fått höst. Efter en något tidig premiär ligger därmed hösten klart efter sin ordinarie tidtabell när vi går in i september.

Kraftiga skurar

Lokala regn- och åskskurar präglade inledningen på månaden. En knapp vecka in i månaden blev det allt ostadigare och antalet skurar ökade, så även intensiteten, när regn- och skurområden svängde in från sydväst över landet. Vid flera tillfällen föll 40 mm eller mer nästan dagligen under en dryg veckas tid:
47 mm i Rörsbo utanför Emmaboda i Småland den 3,
55 mm i södermanländska Tullinge söder om Stockholm den 5,
41 mm i Ljusnedal i västra Härjedalen den 6,
55 mm i Rossared i norra Halland den 7,
41 mm i Laholm i södra Halland den 8,
40 mm i Kerstinbo i nordvästra Uppland den 8,
41 mm i Björklinge norr om Uppsala i Uppland den 10
och 41 mm i Löten i västligaste Dalarna den 12.

Om det faller minst 1 mm regn per minut kallas det för skyfall, och det är ytterst sällan som det sker under en längre tid i Sverige. I Tullinge den 5 lär det villkoret säkerligen tillfälligt uppnåtts under de två timmar klockan 17–19 då 51 mm av dygnets totala 55 mm föll. När det öste ner som värst kom det 14 mm på en kvart.

Värt här då att även nämna att det enligt en privat uppgift föll 55 mm i Skedeviken utanför Rimbo i sydöstra Uppland på bara en timme på sena eftermiddagen den 8. En annan privat mätning är hela 70 mm i skånska Helsingborg den 10. Lokalt förekom även tromber, där den kraftigaste var den som syntes över Kalmarsund mellan Smålandskusten och Öland den 6.

Stormbyar i fjällen

Månadens högsta byvindsnotering i landet blev stormbyar på 30 m/s i Tarfala på småtimmarna den 26. Även den 17, 25, 30 och 31 blåste det lokala stormbyar i fjällvärlden. Det börjar märkas så smått att vi är på gång in i hösten.

Än har det dock inte blåst storm, utan högst medelvind i augusti är Stekenjokk med 22 m/s på eftermiddagen den 25. För stationer i inlandet toppas månadens byvindslista av Ylinenjärvi ett par mil norr om Övertorneå i Norrbotten med 21 m/s på eftermiddagen den 18. Värdet var 20,5 m/s för att vara exakt, vilket gör att inga ”mycket hårda vindbyar” noterats i inlandet under månaden eftersom det kräver ett värde på 21,0–24,4 m/s.

Högsommarvärme med lundensiskt fokus

Efter några dygn med lite färre och tamare skurar än tidigare tog skurvädret över alltmer igen. Den 17–19 drog ett rätt omfattande regn- och skurväder norrut över landet. Först berördes främst Östersjölandskapen, och sedan efter en sväng österut, tog sig regnet in över norra Norrland. Åter öppnade sig himlen och lokalt föll 40 mm eller mer på ett dygn:
43 mm i Dalarö i Stockholms södermanländska skärgård den 18,
40 mm i Djurö i Stockholms uppländska skärgård den 18
och 50 mm i Esrange i öster om Kiruna Lappland den 19.

Den 23 passerade ett regn ganska snabbt österut över främst Svealand och södra Norrland. Därefter kunde stabilt och varmt väder ta över alltmer söderifrån. Värmen var mest uttalad i Sydsverige, eller Lund för att vara exakt. Sex dagar på raken toppade nämligen den skånska studentstaden landets maxtemperaturlista: 26,0 grader den 23, 27,1 grader den 24, 28,4 grader den 25, 29,5 grader den 26, 31,6 grader den 27 och 29,9 grader den 28.

Värmen kulminerade i hela landet den 27–28. Då var det högsommarvärme, alltså 25 grader eller mer, långt norrut i landet. Månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna blev:
I Götaland 31,6 grader i Lund den 27,
i Svealand 29,2 grader i Örebro i Närke den 28,
i södra Norrland 28,5 grader i Hudiksvall i Hälsingland den 27 och i Gävle i Gästrikland den 28
och i norra Norrland 26,8 grader i Älvsbyn i södra Norrbotten den 27.

Extremt sen sommarvärme

Det är ytterst sällan som det blir så pass varmt så pass sent på sommaren i Sverige. Rekordet för just den 27, när alltså Lund hade 31,6 grader i år, lyder på 32,5 grader i skånska Staffanstorp 1964. Även Gävles 28,5 grader så sent som den 28 är ovanligt. För att hitta en högre temperatur i Norrland så pass sent behöver vi backa till 29,0 grader i Junsele i inre Ångermanland den 29 augusti 1930.

Rekorddatum för 30-gradig värme i landet är för övrigt den 28 augusti, vilket har noterats på flera platser fördelat på åren 1997, 1964 och 1955. I år hade Lund som högst i landet 29,9 grader just den 28, så det fattades bara en tiondel från att trion år med 30-gradig värme den 28 hade blivit en kvartett.

På extremvärmens sista dag, den 29, noterade Ölands norra udde 29,7 grader. Det är mycket troligt ett nytt svenskt så-sent-på-säsongenrekord, men i skrivande stund har jag inte det bekräftat.

Tropiska nätter och kraftig åska

En tropisk natt är när temperaturen aldrig understiger 20 grader. Efter ett par tropiska nätter i slutet av juli fick vi vänta till den 28 augusti på nästa. Den natten hade en trio mätplatser i sydöstra Götaland tropisk natt: Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge med som lägst 21,4 grader, Utklippan i Blekinges yttre östra skärgård med 20,8 grader och Ölands södra udde med 20,2 grader. Följande natt var tropisk i Falsterbo på den skånska sydvästspetsen med 20,4 grader och i Utklippan igen med 20,1 grader.

För samtliga dessa fem noteringar om tropisk natt var även hela dygnet tropiskt, alltså att det heller inte under dagen var under 20 grader. Ibland får vi uppleva tropiska nätter så här pass sent på sommaren, men det hör verkligen inte till vanligheten. Oftast är det i juli och under inledningen av augusti som tropiska nätter uppträder, och vanligen vid kusten när ett väl uppvärmt havsvatten fungerar som ett effektivt element mot nattkylan. Rekordsent datum för tropisk natt i landet är Ölands norra udde den 5 september 2002.

När den osedvanligt varma och även fuktiga luften knuffades bort österut den 28–29 skedde det med buller och bång. Gott om kraftiga regn- och åskskurar förekom och allra mest åskade det den 28 med totalt 29 000 blixtar i landet. Det gör det dygnet till sommarens och förmodligen även årets mest åskrika dygn. Åskan var då mest frekvent i Götaland och södra Svealand.

Det var ett mäktigt skådespel i främst Östergötland och Södermanland på kvällen den 28. Bara i Östergötland blev 40 000 kunder kortvarigt strömlösa, vissa flera gånger om dessutom. Blixten slog bland annat ner i rådhustornet i Norrköping, och en brand utbröt i Östgötateatern i samma stad. Även den 29 var ett åskrikt dygn med drygt 13 900 blixtar, medan augustis tredje mest åskrika dygn inträffade den 6 med drygt 5 700 blixtar.

Officiellt föll det mest den 28 i Kolmården-Strömsfors i nordöstra Östergötland med 66 mm, vilket blev månadens största regnmängd i landet på ett dygn, där ju nederbördsdygnet mäts från morgon till morgon. Mest intensivt var regnet på natten mot den 29 med 45 mm klockan 02–04, varav 13 mm föll under den mest regniga kvarten.

Här samtliga officiella noteringar om 40 mm eller mer dygnet den 28 och den 29:
66 mm i Kolmården-Strömsfors,
42 mm i Ronneby-Bredåkra i Blekinge,
40 mm i Holmbo i nordligaste Småland (i den del som ligger i Östergötlands län)
och 40 mm i Björkvik i södra Södermanland den 28
samt 53 mm i Stöllet norr om Torsby i norra Värmland den 29.

Svalare, men fortsatt högsommarvarmt

När den allra varmaste luften gjort sitt kunde augusti ändå övergå i september med ett fortsatt sensommarvarmt väder med lokal högsommarvärme såväl den 30 som den 31. Hela sista veckan bjöd på varmare än normalt i hela landet alla enskilda dygn, och just den avslutningen bidrog starkt till det tydliga temperaturöverskott vi ser för månaden som helhet.

September inleddes också extremt varmt, bland annat med en tropisk natt på många platser i Sydsverige, så jag har redan börjat samla på mig fakta inför den septemberkrönika som ska skrivas om en månad. Jag kan stolt se tillbaka på en snart 17-årig oavbruten svit med månadskrönikor. De äldsta finns tyvärr inte tillgängliga på webben längre, så där är sviten ”bara” 13 år, från juli 2006 och framåt.

Externa källor: StormGeo, SMHI

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer