Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

”Vart är vi på väg?”

Uppdaterad
Publicerad

Såväl värme som kyla, både torka och regn i massor och dessutom en sommarstorm – junivädret har verkligen använt sig av hela väderpaletten.

Finns sannerligen fog att ställa den luukiska frågan ”Vart e’ vi på väg?” om årets sommarväder hittills, för inriktningen känns än så länge osäker. Ska det bli en varm och torr sommar, eller blir det ostadigt och ganska svalt väder som dominerar? Den frågan känns väldigt öppen så här en tredjedel in i sommaren.

En kortkort sammanfattning av månadens väder lyder så här: En tidig och enligt många alltför kort värmebölja inledde, följt av svalare luft norrifrån. Sedan brakade en sommarstorm lös över norra Norrland innan flera omfattande och svårprognosticerade regn löpte upp över främst östra Sverige kring månadens mitt. Framåt och över midsommar tryckte värmen åter på söderifrån, vilket gav upphov till mycket åska.

Tema månadskrönikor

Ni får självklart sluta läsa här om ni vill, men jag hoppas att en detaljerad genomgång lockar till fortsatt läsning – på kontoret, i soffan eller varför inte i hängmattan.

Varmt och svalt, blött och torrt

Temperaturen har varierat mycket under månaden, men sammanlagt blev det till slut något varmare än brukligt i söder och ganska normalt i norr. Uppåt 3 grader varmare som mest i Sydsverige än under referensåren 1961–1990, och strax under det normala längst i norr. Känns kanske inte så, men i delar av Bohuslän blev detta faktiskt den varmaste junimånaden sedan 1992. I absoluta tal hade goa Göteborg varmast i juni med en medeltemperatur på 17,5 grader, medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen hade kallast med 3,5 grader.

Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961–1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVT

Nederbörden fördelades mycket ojämnt, såväl i tid som rum. Inledningsvis dominerade det torra vädret, men under månadens andra halva tog regn, skurar och åska över alltmer, men inte överallt. Därmed fick främst delar av östra Sverige mer regn än normalt under månaden, och lokalt mer än dubbla normalmängden. Dock inte rekordblött någonstans, även om det var skapligt nära för Visby (83 millimeter mot rekordet 87 millimeter 1991 sedan startåret 1860) och Haparanda (92 millimeter mot rekordet 97 millimeter i fjol sedan startåret 1859). Däremot klart torrare än brukligt i delar av södra Götaland, inre och västra Svealand samt sydvästra Norrland. På många håll föll där inte ens hälften av vad som vanligen faller. Som minst föll cirka 15 millimeter, vilket motsvarar ungefär 25–30 procent av det normala.

Till vänster månadens nederbördsmängder i procent jämfört med referensperioden 1961–1990. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Foto: SVT

Solen sken något sparsamt i västra och norra Sverige, medan sydöstra Sverige fick mer sol än brukligt. Främst över Östersjön, så det var föga förvånande att Svenska högarna i norra Östersjön noterade mest sol med 362 timmar medan Tarfala bara fick ihop 191 timmar.

Tidig värmebölja

Redan i slutet av maj tog sommarvärmen över i hela landet, och värmeböljan kulminerade under de inledande dagarna av juni. Den 2 tangerades årets dittills högsta temperatur när Göteborg nådde 29,7 grader, följt av nytt årshögsta dagen därpå med 30,2 grader på samma plats. Senare i månaden blev det ännu varmare i söder, men för större delen av Norrland är fortsatt dagarna i slutet av maj och början av juni årets hittills varmaste.

Svalkande med en glass i den sörmländska hettan i Mariefred den 2 juni. Foto: SVT Nyheter Sörmland

Torkan från maj fortsatte i främst Götaland, och det var mycket tal om vattenbrist, låga grundvattennivåer och skogsbränder i början av månaden.

Med början den 3 tog svalare luft över norrifrån. Alltför tidigt tyckte nog många, men helt naturligt eftersom svenskt sommarväder sällan bjuder på långvariga värmeböljor. Det händer, men inte så ofta som många kanske tror eller hoppas. Det var en tydlig temperatursänkning som försköts söderut över landet den 3–5. Nordvästvinden nådde lokalt stormstyrka med 27 m/s i Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen på förmiddagen 3. I inlandet noterade en plats mycket hård vindbyar. Det var i Naimakka i nordligaste Lappland med 23 m/s. Under natten hade redan Tarfala med orkanbyar på 38 m/s noterat det som blev månaden högsta byvind oavsett stationsplacering.

Delvis föregicks den svalare luften av skurar och åska, bland annat 40 mm på bara några timmar den 3 i Älta strax söder om Stockholm enligt privata uppgifter. Värme behövs för att åska ska bildas, och det var också ett par åskrika dygn i början av juni med över 1 000 registrerade blixtar i landet den 2, 3, 4 och 7. Månadens åskrikaste dygn blev den 2 med drygt 4 700 blixtar, följt av midsommarafton den 24 med drygt 4 100 blixtar.

När svalare luft tagit över norrifrån följde ett par rejält kyliga nätter med lokal frost långt söderut. Natten till nationaldagen blev månadens kallaste på många håll. Här de olika landsdelarnas lägsta temperatur i juni:

I norra Norrland 5,2 minusgrader i Tarfala den 6,

i södra Norrland 3,5 minusgrader i Börtnan i södra Jämtland den 6 och i Ljusnedal i västra Härjedalen den 10,

i Svealand 1,7 minusgrader i Film i norra Uppland den 6 och i Idre fjäll i norra Dalarna den 10

och i Götaland 1,8 minusgrader i småländska Hagshult den 9.

Månaden inleddes med en från maj kvarvarande varning för höga flöden i vattendrag i Lapplands- och norra Jämtlandsfjällen. Den varningen togs bort den 3, och därmed var årets vårflod historia.

Sällsynt sommarstorm

Efter ett kortvarigt och tamt försök av värmen att återta kommandot brakade en sommarstorm lös över norra Norrland den 8–9. En vädersnurra virvlade förbi längs Tornedalen och vidare bort österut. Strax söder därom tilltog vinden rejält och kulminerade med stormvindar i fjällen och till havs:

30 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen kring midnatt den 8–9,

26 m/s i Stora Sjöfallet vid lunchtid den 8

och 25 m/s i Bjuröklubb vid Västerbottenskusten på sena kvällen den 8.

Senast det noterades stormvindar i svenska farvatten i juni var 1991, så det är sannerligen ovanligt med så kraftig vind så här års. Över inlandet var det snudd på stormbyar som värst, men det saknas ynka 0,1 m/s för att nå stormgränsen 24,5 m/s. Här samtliga noteringar om mycket hårda vindbyar (21–24 m/s) den 8:

24 m/s i Arvidsjaur i mellersta Lappland,

24 m/s i Älvsbyn i södra Norrbotten,

24 m/s i Lycksele i sydöstra Lappland,

23 m/s i Nattavaara i nordöstra Lappland,

23 m/s i Gällivare i mellersta Lappland,

23 m/s på Luleå flygplats i Norrbotten,

23 m/s i Latnivaara i norra Lappland,

22 m/s i Buresjön i mellersta Lappland,

22 m/s på Jokkmokk flygplats i mellersta Lappland,

22 m/s i Vidsel i sydvästra Norrbotten,

22 m/s i Gunnarn i södra Lappland,

22 m/s i Pajala vid finska gränsen i norra Norrbotten

och 21 m/s i Paharova i norra Norrbotten.

Omfattande strömavbrott följde i stormens spår. Som mest var omkring 15 000 abonnenter utan elförsörjning, och det tog någon dag innan alla fått elen tillbaka. Hade stormen slagit till lite tidigare, innan lövsprickningen, hade effekterna sannolikt blivit betydligt lindrigare då vindfånget blir betydligt större med löv på träden jämfört med kala grenar.

Sviter efter sommarstormen den 8 juni i Mjölkudden i Luleå. Foto: Fredrik Westerberg, SVT Nyheter Norrbotten

Dessutom vräkte regnet ner i främst Norrbotten i samband med stormen. Över 40 mm föll under nederbördsdygnet den 8 på följande platser:

49 mm i Kypäsjärvi sydost om Överkalix

och 47 mm i Övertorneå vid den finska gränsen.

I fjällen föll det även snö. På morgonen den 8 låg 8 cm djup snö i Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen. Även den 4 låg 1 cm snö i Katterjåkk, och dessa två snödjupsobservationer blev månadens enda. Inslag av snö förekom även senare, bland annat i Sälenfjällen i norra D alarna den 10 och Kiruna i norra Lappland den 20.

Efter sommarstormen var det ännu svalare luft än tidigare som tog över. Den 8–12 var det kallare än normalt i hela landet. Maxtemperaturen hade svårt att nå mer än 20 grader, vilket också blev månadens lägsta maxtemperatur. Den 11 hade den halländska pärlan Halmstad (finns med många andra pärlor i Halland bör sägas) ”varmast” i landet med exakt 20,0 grader.

Lunchmacka för sommarlovslediga i solgasset vid Lögarängen i Västerås den 13 juni. Foto: SVT Nyheter Västmanland

Välbehövliga regn söderifrån

På eftermiddagen den 15 slog lokala och kraftiga åskskurar till mot nordvästra Skåne. I Tånga norr om Helsingborg föll hela 67 mm, vilket månadens största dygnsnederbördsmängd. Lokala översvämningar följde ibland annat Bjuv.

Översvämning i Bjuv efter skyfallet där på eftermiddagen den 15 juni. Foto: SVT Nyheter Helsingborg

Dagarna därpå drog flera kraftiga och in i det sista även svårprognosticerade regn upp söderifrån. Det mesta av regnet föll över landet östra delar. Det var verkligen välbehövligt på många håll, inte minst på Gotland efter övervägande torrt väder där en längre tid.

Det första regnet kom in söderifrån den 16 och förstärktes dygnet därpå när det nådde nordöstra Norrland. Då hade redan nästa regn söderifrån nått in över främst Öland och Gotland. Regnet vräkte alltså ner med 40 mm eller mer i såväl sydost som nordost den 17:

54 mm i Hoburg på sydligaste Gotland,

47 mm i Skedemosse på mellersta Öland,

47 mm i Löttorp på norra Öland,

45 mm i Karesuando vid finska gränsen i Lappland,

44 mm i Norra Möckleby i mellersta Öland,

42 mm i Vittangi i nordöstra Lappland

och 40 mm i Visby.

Minst sagt paraplytätt i samband med studentfirandet vid Björknäsgymnasiet i Boden den 17 juni. Foto: Markus Jornevald, SVT Nyheter Norrbotten

Lokalt föll rekordmycket regn: 54 mm i Hoburg (med mätningar från 1879) är nytt dygnsnederbördsrekord i juni för deras del. Det tidigare rekordet löd på 52 mm från den 23 juni 1933. Nytt rekord även med 45 mm i Karesuando (startår 1878) mot tidigare 32 mm den 23 juni 1903.

Värme och åska över midsommar

I midsommarveckan inleddes en period med mer eller mindre kraftiga regn- och skurområden som från sydväst dragit upp över landet. Den väderregimen stod sig sedan månaden ut, så andra halvan av juni blev betydligt ostadigare än den inledande halvan. Men inte överallt med tanke på hur nederbördsfördelningen för månaden ser ut.

Mycket varm och fuktig luft tryckte på söderifrån, och årets hittills varmaste dagar i söder noterades just över midsommar. Först 31,0 grader i småländska Målilla på midsommarafton den 24, följt av 31,8 grader dagen därpå på samma plats. Här har ni månadens högsta temperatur i de fyra landsdelarna:

I Götaland 31,8 grader i Målilla den 25,

i Svealand 29,8 grader i Stockholm den 25,

i södra Norrland 28,5 grader i Junsele i inre Ångermanland och i Forse i södra Ångermanland den 1

och i norra Norrland 27,2 grader i Åsele i sydligaste Lappland den 1.

En ganska jämngrå himmel, men inget regn, för alla som firande i Akalla by i norra Stockholm på midsommarafton den 24 juni. Foto: SVT Nyheter

Värme och fukt är ypperliga förutsättningar för att få skur- och åskaktivitet, och det blev också en hel del kraftiga skurar inför och över midsommar. Framförallt den 23 med häftig åska i Skåne, och därtill ett mer sammanhängande skurområde som svepte in över Västkusten. Lokalt föll över 40 mm under nederbördsdygnet den 23 (från klockan 8 den 23 till klockan 8 på midsommarafton den 24):

58 mm i Lund,

52 mm i Herrljunga i inre Västergötland,

40 mm i Vårgårda i inre Västergötland,

44 mm i Sjötofta i sydligaste Västergötland,

43 mm i Malmö

och 42 mm i Rossared i norra Halland.

I Lund föll allt efter klockan 20 på kvällen, vilket gjorde att 58 mm på 12 timmar under natten till den 24 blev deras blötaste natt oavsett månad sedan den 5 juli 1958.

Över 1 000 blixtar registrerades den 23, 24, 25, 28 och 29, där det som tidigare nämnts var så att midsommaraftonen den 24 blev månadens näst mest åskfrekventa dag. Inte undra på då att molnen dominerade i stora delar av landet, men solen fick också chans att lysa över midsommarfirare i främst delar av södra Norrland. Det förekom skurar längst i söder samt i mellersta Norrland, men i övrigt mest uppehåll under midsommarafton.

Värmen i söder var osedvanlig, och på sina håll får man backa åtskilliga år tillbaka i tiden för att hitta en varmare midsommarhelg än denna. 28,1 grader i Lund är exempelvis den varmaste midsommaraftonen där på 80 år. I fall att ni skulle ha glömt det så var ju 28,3 grader där under midsommarafton 1936. På midsommardagen den 25 noterades 26,9 grader varmt i Hoburg. Det är den högsta junitemperatur där sedan junirekordet 29,8 grader 1977.

Här några topp- och bottennoteringar för midsommaraftonen:

Varmast i Målilla med 31,0 grader,

kallast i Börtnan med 4,2 grader,

blötast under dagen (kl. 08–20) i Åsele med 16 mm

och blötast under dygnet (fram till midsommardagens morgon) i Rissna i östra Jämtland med 35 mm.

Motsvarande värden för midsommardagen blev:

Varmast i Målilla med 31,8 grader,

kallast i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen med 0,1 minusgrad,

blötast under dagen i Ljusnedal med 16 mm

och blötast under dygnet i Kävsjö i nordvästra Småland med 30 mm.

Den 26 blev den sista av sammanlagt 13 högsommarvarma dagar i juni. Först fem dygn på raken den 1–5, sedan den 7–8, den 15 och därtill den 22–26. Och ”omvänt”: Sista natten med minusgrader för denna månad blev nyss nämnda 0,1 minusgrader i Nikkaluokta under midsommarnatten.

Regn på regn från sydväst – är det sommaren melodi?

Även de avslutande dagarna på juni bjöd på regn- och skurområden från sydväst. Ingen värme att tala om, och ganska ostadigt dessutom. Är det också det som kommer prägla vädret resten av sommaren tro? Är givetvis för tidigt att säga, men i alla fall inledning på juli ser ostadig ut. Det kan var så ”illa” att 31,8 grader står sig som årets högsta temperatur. Men inte om de flesta av er därute i semesterlediga sommar-Sverige får välja, för då står varmt, torrt och soligt väder högst på önskelistan. Gärna blandat med regn nattetid, eftersom vi alla vet att väta uppifrån också behövs.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema månadskrönikor

Mer i ämnet