Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Snö och kyla tog över

November avslutades med vinterkyla och snötäcke i hela landet. Däremot var inledningen mild, något som nog de flesta kanske redan glömt? Kylan slog till rejält under andra halvan av månaden, bland annat med den lägsta novembertemperaturen i landet på 15 år, och all snö som föll gav ett nytt snödjupsrekord för november för Götalands del.

November blev en mycket händelserik vädermånad. Efter ett par dagars mildväder i hela landet tog kylan över norrifrån, följt av ett snöfall söderifrån. Därefter var landet tudelat med kyla i norr och milt i söder innan den avslutande veckan efterhand bjöd på fullt vinterväder i hela landet

November blev kall i hela landet, till och med mycket kall i norr och därmed en av de allra kallaste novembermånaderna som Sverige upplevt. Men de milda dagar som inledde november, samt i söder även dagarna den 12-15, gjorde att månaden trots allt inte blev rekordkall. I Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen var det dock med en medeltemperatur på 12,9 minusgrader den kallaste novembermånaden sedan rekordet 15,6 minusgrader november 1927.

I absoluta tal hade Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen kallast i landet i november med en medeltemperatur på 16,2 minusgrader, medan Skillinge på skånska sydostkusten hade varmast med 4,8 grader.

I större delen av Norrland och ner över västra Svealand föll mindre nederbörd än normalt under november. I övriga landet mer än normalt, främst i östra Småland och på Öland med 300-450% av det normala. Självklart sattes det därmed en del nya rekord. För mätserier med början på 1800-talet slogs följande rekord:
Gladhammar utanför Västervik med 242 mm mot det tidigare 212 mm 2000.
Kalmar med 183 mm mot det tidigare 103 mm 1952.
Hoburg på sydligaste Gotland 145 mm mot tidigare 109 mm 2000.
Hanö utanför Blekinges kust 104 mm mot tidigare 99 mm 1947.

Kalmars rekord är det som sticker ut mest, alltså nästan dubbelt mot det tidigare rekordet. En normal novembermånad får Kalmar 47 mm. Även de ”korta” mätserierna Oskarshamn (startår 1931) och Målilla (startår 1946) slog rekord, bägge med rejäla putsningar.

Mycket nederbörd i söder bidrog till en solfattig november, exempelvis ungefär hälften av normala solskenstiden i Växjö och Lund, medan övriga landet fick det man i runda slängar kan kallare för normalt antal soltimmar.

Mild och blåsig inledning
November började milt, och rejält blåsigt. Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen noterade storm 26 m/s på kvällen den 1. Lokalt var det även orkanbyar i norra Lapplandsfjällen, som värst i Tarfala med smått otroliga 52 m/s. Även dagen därpå var det stormvindar, då i Blåhammaren i sydligaste Jämtlandsfjällen med 28 m/s och den 3 noterades mycket hårda vindbyar i Jönköpings flygplats med 22 m/s och i Örebro med 21 m/s.

På Västkusten vräkte också regnet ner den 2, med mest i Mollsjönäs strax nordost om Göteborg med 34 mm. Regnet drog vidare åt nordost över landet och slog delvis över i snö, men utan större mängder eller dramatik. Den 5 blev det 13,0 grader varmt i skånska Skillinge, månadens högsta temperatur. Samtidigt började kalluften komma ner norrifrån över landets norra delar.

Kalluft norrifrån, men snöfall söderifrån
Kalluften norrifrån tog över alltmer av landet de följande dagarna. Den 6 föll 10-25 cm snö i delar Norrbotten och norra Lappland. Den 8 noterade Nattavaara i mellersta Lappland säsongens dittills lägsta temperatur med 26,4 minusgrader. Den 9 sänkte Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen säsongslägsta till 28,5 minusgrader och den 10 till 30,5 minusgrader. Men det skulle bli än kallare senare i månaden.

När kalluften fått grepp om landet kom snön, men inte norrifrån som man kanske kunde tro, utan söderifrån. Närmast kusten och över Öland och Gotland var det regn som föll, men i inre Götaland var det snö. Det började den 9 och vandrade sedan upp över landet den 10-11. Hårda ost- och nordostvindar föregick snöfallet. Månadens enda tillfälle med storm till havs inträffade då, med Svenska Högarna i norra Östersjön 28 m/s och Landsort vid Södermanlandskusten 25 m/s.

Snöfallet vållade, som alltid, problem. Värst drabbades Norrlandskusten den 10 med friska nordostvindar och ymnigt snöfall. Följderna blev många olyckor och avåkningar, inställda flyg och helt stopp på E4 norr om Sundsvall. det föll uppskattningsvis 10-30 cm snö i stora delar av östra Sverige dessa snöiga dagar. De största officiella snödjupsökningarna under ett dygn dessa dagar blev som mest 27 cm i Lida i västligaste Södermanland och lika mycket i Hallsberg i Närke, följt av Vattholma i Uppland och Munktorp i Västmanland med 25 cm vardera. I millimeter nederbörd fick däremot Gladhammar vid Smålandskusten och Dalarö i södra Stockholms skärgård mest med 39 mm den 9, men där föll merparten som regn.

Kallt i norr, milt i söder
Efter snöfallet den 9-11 var stora delar av landet snötäckt, men bara några dagar, för mildare luft följde i söder. Nästa område med regn och snö svepte nämligen österut över södra Sverige den 12. I Götaland var det mestadels tal om regn, medan Svealand och södra Norrland fick snöfall, drygt 15 cm som mest. När regnet var i antågande in mot Skåne blåste det upp så hårt med sydvindarna att Öresundsbron tillfälligt fick stängas av natten till den 12. Mildare luft följde som sagt, så från den 14 var det bara från inre Svealand och norrut som snön låg.

Ett par dagar, den 15-19, var det kallt och torrt i hela landet och alla höll andan. Ett regnväder laddade upp över Medelhavet, ett regn som skulle ge snö och blåst över Sverige och bli början på den kalla och vintriga avslutningen av månaden.

Flera dagar i förväg var det tydligt vad som var på gång. Den 19 nådde regn in i söder, ett regn som delvis slog över i snö i inre delen av Götaland. Regnet vandrade sakta norrut den 19-21 med tyngdpunkt över de östra delarna och det blev alltmer enbart snö (10-20 cm) ju längre norrut det nådde. Ytterligare ett regn följde i samma spår den 20-22 och de bägge slog till slut ihop till ett som stannade upp och upplöstes sakta men säkert på gränsen mellan Svealand och Norrland den 22.

Vintervädret gjorde entré
Vintervädret tog sedan fart på allvar i och med det regn som den 22 letade sig upp söderifrån. Nordostvinden ökade rejält och regnet slog över i snö i inre Götaland. Vid kusten föll dock regn i massor och flödena i vattendrag i Blekinge och östra Småland samt på Öland och Gotland ökade snabbt. Flödena vållade omfattande översvämningar, bland annat svämmade E4 i Karlskrona över den 23 och samma dag stannade en bärgningsbil i vattenmassorna i Kalmar när det skulle bogsera bort en bil ur det halvmeterdjupa vattnet.

Den 23 var ovädret som värst i sydöstra Götaland, med hårda nordostvindar och en blandning av regn och snö. Drygt 2000 abonnenter i Småland blev strömlösa, mängder av olyckor och avåkningar rapporterades i det snöiga och hala väglaget, många färjeavgångar till och från Gotland fick ställas in eller försenades och med orkanbyar på 33 m/s på Ölandsbron fanns inget annat än att stänga av bron för all trafik, samtidigt som hastighetsbegränsningen på Öresundsbron fick sänkas. Medelvinden till havs nådde nästan storm (Svenska Högarna 24 m/s) den 23 och byvinden över land kulminerade med 23 m/s i Visingsö i Vättern.

Det mycket besvärliga vädret bestod även den 24, då med alltmer snö allt närmare kusten i Götaland, för det blev sakta men säkert allt kallare i söder. Översvämningsläget var besvärligt i bland annat Kalmar och varning för mycket höga flöden gällde för Lyckebyån den 24-25 och för Ljungbyån den 24-26. Snöfallet och blåsten avancerade också norrut med mycket hårda byvindar på 21 m/s i Åmot i Gästrikland som mest.

Den 25 började ovädret i sydost mattas av alltmer, vinden avtog med nordostvindar gav fortsatt snöbyar på många håll längs hela ostkusten. Även över Vänern och Vättern skapades snöbyar som gav mycket snö lokalt.

Som alltid när det snöar och blåser är det svårt att veta hur mycket nederbörd som egentligen fallit. De största officiella snödjupsökningar per dygn var som högst omkring 20 cm, men det kan mycket väl tänkas att det föll både 30 och 40 cm någonstans något dygn. Det allra mesta nederbörden föll dock utan tvekan i östra Småland och på Öland. Under de fyra dygnen den 21-24 föll det 118 mm i Löttorp på norra Öland, 114 mm i Nybro-Slättingebygd i sydöstra Småland och 92 mm i Kalmar. Det mesta av detta föll dock som regn, varför de höga flödena och alla översvämningar som följde inte alls var förvånande. Löttorp fick för övrigt sammanlagt ihop 213 mm på hela månaden, näst mest i hela landet.

Fortsatta snöbyar i nordostvinden
Även om ovädret i sydost gav vika på allvar den 25 var på intet sätt det snöiga och besvärliga väderläget över. Delvis friska nordostvindar fortsatte att föra in stråk med snöbyar över ostkusten och tidvis nådde snöbyarna långt västerut över landet. Även Vänerns och Vätterns varma vatten fortsatte att generera snöbyar i den kalla nordostvinden.

Den 26 blev det tvärstopp på E4 utanför Enånger i Hälsingland efter en seriekrock och från den dagen var också hela landet snötäckt. Hur vanligt det är att hela landet är snötäckt i slutet av november är <bild7>svårt att bedöma, men en rimlig gissning torde vara vart femtionde år eller så. den 26-27 var det också kraftiga snöbyar i Västerbotten. Natten till den 28 blev 3000 abonnenter strömlösa på Öland och under eftermiddagen den 28 var sedan omkring 2500 utan el i Småland. Den 29 var det åter nedsatt hastighetsbegränsning på Öresundsbron och den 30 låg ett band med kraftiga snöbyar rakt in över Västervikstrakten. Den största snödjupsökningen på ett dygn dessa dagar blev 36 cm i Uddevalla i inre Bohuslän den 27, givetvis beroende på snöbyar från Vänern.

Kylan i söder var extrem under månadens sista dagar, omkring 15 minusgrader som kallast i Götaland. Havsvattnet värmer bra så här i början av vintern, så att ingen plats i landet hade plusgrader den 30 är smått unikt. Varmast under novembers sista dygn var det i Skillinge med prick 0,0 grader. Samtidigt sjönk temperaturen i inre Götaland som en sten natten till den 1 december. Temperaturdygnet räknas fram till klockan 19, så i statistikrullarna tog november slut klockan 19 den 30, varvid temperaturen på natten till den 1 räknas till december. Då blev det hela 29,2 minusgrader i Kymbo i östra Västergötland. Men pratar vi december istället för november så är ju temperaturrekorden betydligt lägre. Med kylan kom också säsongens isläggning igång betydligt tidigare än normalt.

Den sista november trängde mildluft in västerifrån över Lappland, där temperaturen snabbt steg och nådde bara någon enstaka minusgrad framåt kvällskvisten. Än mildare blev det sedan under natten till den 1 december med 0,5 grader, plusgrader alltså, både i Naimakka i nordligaste Lappland och i Rensjön i norra Lapplandsfjällen. Visst är Sverige avlångt och ibland kan det skilja 30 grader, även åt ”fel” håll!

Rekordnoteringar
Kylan i norr var extrem samtidigt som ovädret härjade som värst i sydost. Den 24 noterade Nikkaluokta 36,6 minusgrader, månadens lägsta temperatur och den lägsta temperatur som uppmätts i Sverige i november månad på 15 år. Senast det kallare än så i november var den 28 november 1995 med 37,0 minusgrader i Vuoggatjålme i mellersta Lapplandsfjällen.

Några absoluta temperaturrekord för november slog också under månadens extremt kalla avslutning: Kvikkjokk-Årrenjarka 34,4 minusgrader den 25 är kallast i november sedan startåret 1888 (tidigare rekord löd 33,0 minusgrader 1890), Uppsala flygplats Ärna 22,4 minusgrader den 29 är kallast sedan startåret 1944 (tidigare 18,9 minusgrader 1965) och Sundsvall-Härnösands flygplats 22,1 minusgrader den 30 är kallast sedan startåret 1943 (tidigare 22,0 minusgrader 1957). Dessutom hade Uppsala med 16,4 minusgrader den 29, Stockholm med 11,3 minusgrader den 30 och Gävle med 20,6 minusgrader den 30 sina kallaste novemberdagar sedan 1965 och Lund med 9,7 minusgrader den 30 kallast sedan 1973.

Det blev också rekorddjup snö i Götaland denna november. Den 29 och den 30 hade Tidaholm i Västergötland väster om Vättern 79 cm djup snö. Det tidigare snödjupsrekordet för Götalands del i november var 75 cm i Ramsjöholm i norra Småland den 18 november 1995, dagen efter det värsta snöoväder som drabbat Sverige en novembermånad. 79 cm blev för övrigt månadens största snödjup i hela landet. För övriga delar av landet blev de högsta snödjupen i norra Norrland 69 cm i Mårtensboda i Västerbotten den 28-29, i södra Norrland Höglekardalen 53 cm den 29-30 och i Svealand 42 cm i Älvkarleby i Norduppland den 30.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer