Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Ett år i mängden

Uppdaterad
Publicerad

Efter två mycket varma år på raken (2014 och 2015) blev 2016 inte alls lika varmt. Inte heller nederbördsmässigt sticker det ut speciellt mycket, så väderåret 2016 kommer nog för många falla i glömska i mängden av väderår.

Sträng kyla i januari, sommarstormen i norra Norrland i början av juni, torka i sydost under våren och sommaren, extremt sen sommarvärme, det kanske värsta snöovädret någonsin i huvudstaden i november, stormen Urd på annandag jul och en extremvarm nyårsafton är däremot väderhändelse som kan leva kvar som minnen och siffror i statistikrullar.

2016 års medeltemperatur i grader, nederbördsmängder i millimeter och soltimmar för några stationer landet runt. Inom parentes visas värdena för referensåren 1961–1990. Foto: SVT
Tema månadskrönikor

För den som vill är det fritt fram att grotta ner sig i de enskilda månadskrönikorna (se ”Relaterat” nederst i denna krönika).

Temperatur: Lite varmare än brukligt

Årets temperaturöverskott blev 1–2 grader i större delen av landet. Därmed ett milt men långtifrån rekordvarmt år (såsom det var globalt sett), och med marginal utanför topp tio-listan över de varmaste åren genom tiderna Årsmedeltemperaturen blev lägst i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen med 1,1 minusgrad, samtidigt som skånska Falsterbo hade varmast med 9,6 grader. Ett riksgenomsnitt hamnar på cirka 6,0 grader att jämföra med de mycket varma åren 2015 (6,71 grader) och 2014 (6,91 grader). Störst temperaturöverskott jämfört referensåren 1961–1990 fick Berga i Södermanland med 2,4 grader (8,3 grader mot normala 5,8 grader) med Idre fjäll i Dalafjällen fick minst överskott i landet med 0,9 grader (1,7 grader mot normala 0,8 grader).

Till vänster 2016 års medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961–1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger 2016 års högsta och lägsta temperatur. Foto: SVT

Nederbörd: Såväl blött som torrt

Sammanfattningsvis blev det ett delvis torrt år, vilket främst märks av i delar av Östergötland och Södermanland. I övrigt har det fallit i stort sett normalt med nederbörd under året, frånsett nordöstra Norrland som fått klart mer än brukligt (dock ej rekordartat mycket), främst beroende på en blöt sommar. Mest i millimeter räknat fick Mollsjönäs utanför Göteborg med 1158 mm, vilket är i helt normalt (106 %) för deras del. Minst fick, som så ofta förr, Abisko i norra Lapplandsfjällen med 290 mm. Även det är i stort sett normalt (104 %). Jämfört normalvärdena var det torrast i Såtenäs vid Vänerns södra strand i Västergötland med 334 mm, vilket är 55 % av bruklig mängd. Kätkesuando vid den finska gränsen i norrbottniska Tornedalen fick mest nederbörd i procent räknat under året med 166 % (729 mm).

Till vänster 2016 års nederbördsmängd i procent jämfört med referensperioden 1961–1990. Till höger 2016 års högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Foto: SVT

Soltimmar: Soligast i sydost

I sydöstra Sverige upplevde vi ett mycket soligt år, lokalt till och med snudd på rekord. Hoburg på sydligaste Gotland fick sammanlagt 2342 timmar sol, vilket är ynka en timme lägre än deras solskensrekord från 2015. I övrigt lyste solen tämligen normalt under året, men av de fåtal solskensmätningar som finns i landet var det bara i Göteborg som det blev färre soltimmar än normalt, 1692 timmar mot normala 1722 timmar. Vissa månader var mer givmilda än andra, och lokala rekord sattes för såväl lite som mycket sol för enskilda månader under året.

Vintern: Milt och ostadigt, och bara kortvarig kyla

Året inleddes med kyla och full vinter i större delen av landet. Kylan blev inte alltför långvarig, för sedan var vintervädret mestadels milt. Den 22 januari var hela landet snötäckt, men därefter vände vintern från kall till varm. Den norska stormen Tor i slutet av januari följdes av sin brittiska kollega Henry i början av februari. I övrigt en stundtals ostadig vinter utan alltför mycket dramatik, frånsett all snö som trillade ner över Göteborg den 19 januari.

Januari blev en kall månad. Kring trettonhelgen kulminerade kylan med den lägsta temperatur i landet på 15 år. Naimakka i nordligaste Lappland noterade nämligen 42,9 minusgrader den 7 januari. Natten till den 19 januari föll uppskattningsvis 30 cm snö över Göteborg, och den blev en smått kaotiskt dag som följde. I slutet av månaden tog mildluften över, snön smält snabbt bort i Götaland och södra Svealand. Dessutom blåsigt när den norska stormen Tor delvis slog till även mot Sverige. Det blev nytt svenskt januarirekord med på 44 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen på tidiga morgonen den 30 januari.

Massor av snö i Göteborg på morgonen den 19 januari. Foto: Per-Olof Stjärnered, SVT Nyheter Väst

Februari blev en mycket mild historia. Vintersportarrangemangen hade tuffast möjliga motstånd i regnväder, blåst och plusgrader. Resterna av den brittiska stormen Henry drog in över främst mellersta Götaland den 2 februari. Det blev månadens enda egentliga oväder. Sedan tillfälligt stabilare och lite kallare i månadens mitt, innan den meteorologiska våren gjorde tidig entré. Vinga utanför Göteborg och Nidingen vid norra Hallandskusten var först ut att hälsa våren kommen den 16 februari. Milt och ostadig gjorde att snötillgången var extremt skev i landet, för samtidigt som det var barmark i söder låg det lokalt rätt mycket snö i norr.

Rejält blött på isen på Runn i Falun i mildvädret den 7 februari. Foto: Anders Hansson, SVT Nyheter Dalarna

Mars blev även den mild, men inte alls lika blöt som februari. Därmed en till stora delar odramatisk vädermånad, som snabbt kunde läggas till handlingarna med stämpeltexten ”ointressant” på. Snödjupet kulminerade för säsongen med 127 cm i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen. Även i söder blev det lite mer snötäckt och vinterlikt i början av mars innan snösmältningen och våren tog över på allvar under senare delen av månaden. Påskvädret inleddes ostadigt, men sedan blev det rätt soligt och skapligt varmt. Våren ryckte norrut över Götaland, Svealand och sydöstra Norrland i tre steg med ungefär 10 dagars mellanrum.

Torrt och soligt väder i Herrvik på östra Gotland den 30 mars. Foto: Patrik Widegren, SVT Nyheter Rapport

Våren: Mycket varierat (som det så ofta är på våren)

Vårvädret kan ofta vara väldigt variationsrikt, och det var precis så det blev även detta år. Tidig värme i början av april, sedan kyligare med gott om aprilvädersdagar. Varmt igen i början av maj, följt av bakslag och blötsnö, men även av regn i massor. Årets största dygnsnederbördsmängd inträffade redan i maj och inte under sommaren såsom vanligen är. Snösmältning och mycket regn gav lokalt höga vårflöden i slutet av maj.

April blev tämligen normal, men ändå helt onormal. Sammantaget en blöt och något varm månad. Såväl försommarvärme och solsken som aprilväder och bakslag förekom, men det var bara det att allt skedde i fel ordning så att säga. Det började varmt, där den 5 april blev årets första 20-gradersdag. En vecka in i april hade våren anlänt även i norr, delar av fjällkedjan undantaget. Månadens lägsta temperatur kom först den 21 april. Avslutningen bjöd på småkyligt klassiskt aprilväder och bakslag. Det blev en rekordblöt april i nordöstra Norrland, där bland annat Piteå (med mätningar sedan 1860) noterade nytt rekord med 99 mm.

Klassiskt valborgsfirande med sång och brasa vid Bye ångbåtsbrygga i Marieby strax utanför Östersund i Jämtland på kvällen den 30 april. Foto: Martin Stugholm

Maj bjöd på mycket av allt. Sommarvärme och torka varvades med snöiga bakslag och häftiga skyfall. Sammantaget en varm månad, lokalt till och med rekordvarm i Skåne och vid Västerbottenskusten. Den 31 maj var den enskilt varmaste dagen. Nederbörden fördelades mycket ojämnt över landet. Det blev det regnigaste majdygnet i Götaland på åtminstone 50 år när Ed i Dalsland fick 83 mm den 24 maj. Därutöver fick norra Dalarna uppåt 100 mm under de två dygnen den 22–23 maj, och kring Gävle föll 60 mm den 26 maj. Det kraftigaste bakslaget med blötsnö kom den 14 maj med cirka 20 cm i sydligaste Dalarna.

En gräsbrand som växte till en skogsbrand härjade nära Vänge på inre Gotland den 4–5 maj. Foto: SVT Nyheter

Sommaren: En sommar som många andra

Det blev en varierad sommar. 30-gradig värme vid flera tillfällen, men det blev ingen längre värmebölja någon gång, vilket nog för många drog ner sommarens helhetsbetyg. Det blev bara en enda tropisk natt (den 25 juli) på ett enda ställe (i Vinga) under sommaren. Den 8 juni fick vi det första stormtillfället i juni i svenska farvatten sedan 1991 när en sommarstorm drog förbi i norr. Årets varmaste dag inträffade osedvanligt sent på året, först den 26 augusti.

Juni bjöd på mycket skiftande sommarväder. Nästan 30 grader redan i slutet av maj, och det dröjde bara till den 3 juni innan det blev 30 grader varmt. En osedvanlig sommarstorm slog till mot norra Norrland den 8 juni. Snudd på stormbyar över inlandet gjorde att omkring 15 000 abonnenter blev strömlösa och i Lapplandsfjällen föll det snö. Månaden första halva var annars mestadels torr, men avslutning blev desto blötare. Skyfall i nordvästra Skåne den 15 juni följdes av två omfattande regn längs ostkusten den 16–19 juni. Fortsatt ostadigt månaden ut, men även tillfällig värme som vällde in i söder lagom till midsommar.

Sviter efter sommarstormen den 8 juni i Mjölkudden i Luleå. Foto: Fredrik Westerberg, SVT Nyheter Norrbotten

Juli blev en blandad vädermånad i stort sett enligt normalreceptet, och utan alltför mycket dramatik. Torka drabbade främst Östergötland och delar av Småland, men även på andra håll var det torrt, men då delvis som sviter efter tidigare torrt väder månaderna dessförinnan. Nätterna var kyliga i norr i början av månaden, och värmen på dagarna var också lite trevande till en början. Lokala skyfall slog till mot Umeå den 9, uppländska Norrtälje den 11 och Sundsvall den 14 juli. Senare i månaden fick Pajala i norra Norrbotten 37 mm på en timme den 25 och Esrange i norra Lappland 78 mm på ungefär tre timmar den 26 juli.

Tromb i Stigtomta utanför Nyköping i Södermanland den 30 juli. Foto: Torbjörn Zadig

Augusti såg ett tag ut att bli mer höst- än sommarlik. Torkan i främst Östergötland och Södermanland bestod, och även på andra håll var det torrt. Svalt väder tog tidigt kommandot, och många trodde nog att sommaren då var över. Men värmen återkom, och det med besked. Norrköpings 32,7 grader den 26 augusti blev årets högsta temperatur. Det har bara hänt en gång tidigare att årshögsta i landet noterats senare än så på året. Det var även snudd på rekordsen 30-gradig värme. Flera omfattande regn avslutade månaden, och ett oväder med tusentals strömlösa abonnenter den 26–27 augusti satte definitivt punkt för sommaren.

Knappast optimalt väder för en simskola vid Mörudden i Hammarö utanför Karlstad i Värmland den 8 augusti när en kylande byig vind svepte in med full kraft. Foto: SVT Nyheter Värmland

Hösten: Välbehövligt regn i sydost

Inledningen av hösten blev en till stora delar torr och odramatisk period. Sensommarvärmen hängde kvar långt in i september innan hösten sakta men säkert tog över alltmer. I slutet av oktober föll regn i massor i sydöstra Sverige, ett regn som var ytterst välbehövligt och av många säkerligen också efterlängtat efter långvarig torka. Lokala rekord för värme och torka i september följdes av lokala oktoberrekord för mycket regn, lite regn, mycket sol och lite sol.

September blev en varm och övervägande torr sensommarmånad, där några platser upplevde sin varmaste september genom tiderna. I bland annat Göteborg var det till och med varmare i september än i augusti. Skånska Kristianstad noterade bara 3 mm regn på hela månaden, och det är nytt torr-rekord för deras del. Högsommarvärme i Götaland och sydligaste Svealand den 11–15 september kulminerade med 28,2 grader i småländska Målilla den 15 september. Det är den högsta temperaturen i landet i september på nästan 20 år. Månaden avslutades med välbehövligt regn, och även av mycket hårda vindbyar över norra Götaland den 29 september.

Är det en exotisk ö en tropiskt varm dag? Nej, det är småländsk sensommarvärme och sol vid Vätterns strand nära Jönköping den 15 september. Foto: SVT Nyheter Jönköping

Oktober blev en ganska odramatisk månad där hösten tog över alltmer, där skånska Skillinge blev sist ut att få meteorologisk höst den 21 oktober. Även vintern anlände, för redan den 2 oktober fick delar av Härjedalen meteorologisk vinter. En mycket torr månad i större delen av landet, men envetet och rikligt med regn i sydost den 19–24 oktober gav ett tydligt avtryck på månadens nederbördsfördelning. Flera platser där noterade nya regnrekord för oktober, bland annat Kristianstad där alltså en rekordtorr september följdes av en rekordblöt oktober. I norr sattes även lokala torr-rekord, så nederbörden fördelades väldigt extremt under månaden.

Tidvis tät dimma orsakade trafikförseningar på Åre Östersund Airport i Jämtland den 12 oktober. Foto: SVT Nyheter Jämtland

Vintern: Rivstart för den nya vintern

Den nya vintern gjorde en rivstart. Redan den 7 november hade den meteorologiska vintern anlänt till större delen av landet. Kustnära områden i Götaland undantaget, och dit hann aldrig vintern innan väderåret var över. Omkring den 10 november var stora delar av landet snötäckt och bland annat Stockholm (39 cm) noterade nytt snödjupsrekord för november. Därefter var det mest milt och ostadigt väder som gällde i väntan på den riktiga vintern.

November kommer säkerligen minnas länge i Stockholm. Efter att cirka 40 cm snö fallit på ungefär ett dygn över Stockholm den 8–9 november följde det värsta snökaoset i stadens historia. Även vid Skellefteåbukten i Västerbotten föll rikligt med snö, och där låg snön uppåt en meter djup efter flera dagars intensivt snöande. Därefter tog mildluften över och snön smälte undan för undan undan i söder. En kall inledning och en mild avslutning gav till slut en ganska normal månadsmedeltemperatur, samtidigt som lite mer nederbörd än brukligt föll i större delen av landet. Första advent den 27 november bjöd på storm längs delar av ostkusten.

Snökaos i Stockholm den 9 november när omkring 40 cm föll på bara ett dygn. Foto: Bo Öhlén, SVT Nyheter

December bjöd på mycket pendlingar mellan plus- och minusgrader, så halka var ett ofta återkommande tema i vädernyhetsflödet. Det milda vädret övervägde dock, så sammantaget blev det en mycket mild och övervägande torr månad. Undantaget västra fjällen, som fick klart mer nederbörd än brukligt, och det både som regn och snö. Tillfälligt låg snön i norra Lapplandsfjällen nästan en meter djup. En mild, ostadig och delvis mycket blåsig julhelg avslutade en mild månad och ett milt år. Stormen Urd slog till mot Västkusten den 26–27 december, och därefter följde den varmaste nyårsaftonen i landet på åtminstone 65 år.

Två unga killar på glid nerför en glashala gata i Sundsvall i Medelpad efter underkylt regn på luciadagen den 13 december. Foto: Fredrik Israelsson, SVT Nyheter Västernorrland

Väderåret 2016 i statistiken

Året som helhet gjorde inte alltför stora avtryck i statistikrullarna. Däremot bjöds vi på enskilda händelser som är unika i sitt slag. Ett år i mängden skulle man kunna säga.

Till sist några topp- och bottennoteringar från året:

Högsta temperatur: 32,7 grader i Norrköping, Östergötland den 26 augusti.

Lägsta temperatur: –42,9 grader i Naimakka, Lappland den 7 januari.

Högst årsmedeltemperatur: Falsterbo, Skåne 9,6 grader.

Lägst årsmedeltemperatur: Stekenjokk, Lappland –1,1 grad.

Störst årsnederbörd: Mollsjönäs, Västergötland 1158 mm.

Minst årsnederbörd: Abisko, Lappland 290 mm.

Störst dygnsnederbörd: 83 mm i Ed, Dalsland den 24 maj.

Störst uppmätt snödjup: 127 cm i Katterjåkk, Lappland den 25 mars.

Mest soltimmar: Hoburg, Gotland 2342 timmar.

Minst soltimmar: Tarfala, Lappland 1198 timmar.

Högst medelvind vid kusten: 27 m/s i Väderöarna, Bohuslän den 26 december.

Högst medelvind i fjällen: 44 m/s i Stekenjokk, Lappland den 30 januari.

Högst byvind i inlandet: 28 m/s i Axstål, Västergötland den 29 januari.

Högst byvind oavsett stationsplacering: 49 m/s i Sylarna, Jämtland den 20 februari.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema månadskrönikor

Mer i ämnet