Foto: SVT

Nordatlantiska oscillationen

Uppdaterad
Publicerad

Den nordatlantiska oscillationen, NAO, är ett väderfenomen som förekommer över området kring Nordatlanten. Det påverkar framförallt vädret i Europa och östra Nordamerika. NAO har i huvudsak två faser – en negativ och en positiv. Hög- och lågtryckens positioner är det som påverkar vilken fas NAO befinner sig och står till grund för det index man tagit fram för att avgöra fasernas styrka.

Positiv NAO – Lågtryck vid Island och Grönland. Gul färg markerar högtrycksområden, blågrön lågtrycksområden. Foto: SVT
Storskaliga väderfenomen

Positiv NAO

Den positiva fasen av NAO uppstår när vi har mycket lågtrycksaktivitet kring Island och Grönland och det samtidigt är högtrycksdominerat över ett område från Nordamerikas ostkust och in över Central- och Sydeuropa. Det här tryckförhållandet ger milt vinterväder över norra Europa på grund av sydvästvindar. Positiv NAO yttrar sig också i att jetströmmen är stark och tar en nordlig bana.

Negativ NAO – Grönlandsblockering. Gul färg markerar högtrycksområden, blågrön lågtrycksområden. Foto: SVT

Negativ NAO – Grönlandsblockering

Den negativa fasen av NAO kännetecknas av att högtryck dominerar över Grönland och Island. Blir det här tryckförhållandet kvar en längre tid brukar fenomenet även kallas ”Grönlandsblockering”. Lågtrycken hamnar på en sydligare bana och drar då rakt in över Europa. I norra Europa brukar kallt vinterväder dominera med ost- och nordostvindar. Den sydliga lågtrycksbanan vittnar om att jetströmmen också ligger sydligare och brukar i vissa fall vara svagare än brukarligt.

Negativ NAO – Nordatlantisk rygg. Gul färg markerar högtrycksområden, blågrön lågtrycksområden. Foto: SVT

Negativ NAO – Nordatlantisk rygg

En Nordatlantisk rygg (Atlantic ridge) uppstår när en kraftig högtrycksrygg etablerar sig över Nordatlanten och sträcker sig upp mot Island (ibland även Grönland). Detta ger också en form av negativ NAO, åtminstone kan det ge ett negativt värde på NAO-index. Över norra Europa brukar vinterväder dominera i allmänhet, men vindriktningen är i huvudsak nord- eller nordväst. Ofta är det också lågtrycksbetonat. Jetströmmen är oftast vågformad när en Nordatlantisk rygg dominerar väderbilden.

Positiv eller negativ NAO – Skandinavisk blockering. Gul färg markerar högtrycksområden, blågrön lågtrycksområden. Foto: SVT

Skandinavisk blockering

Detta specialfall kan ge både positiv och negativ NAO om man ser till själva värdet på beräknat NAO-index. En Skandinavisk blockering innebär att vädret över Skandinavien är högtrycksdominerat. Ovanligt kall luft brukar tränga en bra bit västerut över Europa till följd av ostliga luftströmmar. Vid Island och Grönland kan det vara ganska lågtrycksbetonat, men de riktigt milda vindarna från Atlanten når aldrig in över norra Europa eftersom högtrycket blockerar där. I vissa fall kan högtrycket sträcka sig västerut mot Island vilket ger svagt negativa NAO-värden, men ibland är lågtrycksaktiviteten något starkare vilket innebär svagt positiva NAO-värden istället. Jetströmmen är ofta försvagad och uppdelad i en nordlig och sydlig del när det här väderläget uppstår.

NAO och andra väderfenomen

NAO är ett fenomen som beror av vädret och inte tvärtom. Det är därför inte helt lätt att göra prognoser på. Men det finns andra väder- och havsfenomen som visat sig kunna associeras med antingen negativ eller positiv NAO. Bland annat den stratosfäriska polarvirveln, ENSO (El Niño och La Niña) och tillhörande tropiska regnväder, Quasi-Biennial oscillation (QBO) med fler. Med hjälp av dessa fenomen väntas bete sig kan man försöka göra en uppskattning av vilken NAO-fas som kan tänkas dominera. under en vintersäsong.

Sommar-NAO

I den här artikeln beskrivs den mest kända varianten av NAO som gäller för vintern. Den är inte lika användbar på sommaren. Därför finns en annan variant, nämligen Sommar-NAO (SNAO). SNAO har andra egenskaper än vanliga NAO och kommer att behandlas i en egen artikel vid ett senare tillfälle.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Storskaliga väderfenomen

Mer i ämnet