Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Nitzan Cohen förklarar tankarna bakom säsongsöversikten

”SSW eller inte SSW?”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Hela processen kring samverkan mellan troposfären och stratosfären är komplex. Det är framförallt troposfären och sambanden mellan tropikerna och det storskaliga vädret på våra breddgrader som ligger bakom stratosfärens beteende. Oavsett om det gäller en förstärkning eller försvagning av den stratosfäriska polarvirveln så kan man spåra det till väderhändelser i troposfären som tar en viss form, på ett visst sätt, i en viss tidpunkt.

Nitzan Cohen

Meteorolog

Den eviga frågan varje vinter: Blir det en SSW?
Egentligen bör man tala om huruvida det uppstår en tydlig koppling mellan troposfär (atmosfären på 0-10 km höjd) och stratosfären (10-50 km höjd) och om vilka effekter detta kan tänkas få. Kopplingen kan nämligen slå åt olika håll. Ibland kan cirkulationen över Arktis förstärkas i både troposfären och stratosfären. Vanligtvis blir det milt och blåsigt hos oss i långa perioder, vintern 2019-2020 är ett klockrent exempel när en sådan situation inträffade.

Vid en kraftig försvagning av cirkulationen uppstår ofta en sudden stratospheric warming, SSW, eftersom luften trycks ihop (det bildas ett högtryck i stratosfären över Arktis) och värms upp genom så kallad adiabatisk uppvärmning. Efter en SSW är det relativt vanligt att kalla luftmassor från Arktis förskjuts söderut och mönstret tenderar att stå sig en längre tid.

Oviss utveckling för mars
Om en SSW blir aktuell den här vintern, så förväntas den inträffa någon gång från mitten på januari och en bit in i februari. Det baseras på förväntade väderhändelser i troposfären som ofta föregår en SSW, såsom rådande eller förväntade storskaliga vädermönster och vilka vågmönster dessa skapar i atmosfären. En SSW är egentligen bara en indikator på att atmosfären genomgånende antar blockerande egenskaper och att dessa kan stå sig en längre tid. Det garanterar inte kyla i norra Europa, men ökar sannolikheten för det. När en SSW inträffat just under slutet på januari eller början på februari, har mars ofta blivit övervägande kall med mer vinter- än våregenskaper. Under de senaste 20 åren (lite drygt) hittar vi bland annat 2001, 2006, 2013 och 2018. Fyra av dessa präglades garanterat av någon La Niña variant, det är bara vintersäsongen 2012-13 som var så kallat neutral (men åt det kallare hållet, dvs. mer lik en La Niña än El Niño).

Av ovanstående år är det egentligen bara vintersäsongen 2012-13 som började med en kall december, precis som i år. Vintern 2010-2011, där december 2010 blev mycket kall, uppstod ingen SSW. Flera omgångar med kalluft präglade dock norra Europa i januari och februari det året. Framförallt februari. Mars blev dock relativt mild, men absolut inte extrem på något sätt. Slutsatsen här blir att mars mycket väl kan bli avgörande för hur den här perioden på tre månader kommer att summeras.

Madden-Julianoscillationen och La Niña
I november och december har de senaste två månadsöversikterna verifierat övervägande bra och prognoserna på det tropiska fenomenet Madden-Julianoscillationen, MJO, har varit till stor hjälp. När MJO är aktiv i kombination med La Niña kan effekterna när dessa två samverkar med vädersystemen på våra breddgrader skilja sig lite jämfört med hur de beskrivs i den länkade artikeln. Ovanligt kallt vatten under hösten i västra Indiska oceanen (läs gärna om negativ IOD) har koncentrerat förstärkning av MJO över Sydostasien och västra Stilla havet. I år har även förstärkningseffekter varit aktuella över Sydamerika-Atlanten-Afrika. Kombinationen kan enligt forskning gynna blockeringssituationer, vilket går att utläsa i bland annat Lee et al. (2019), som kan nås via denna externa länk.

Försvagning av La Niña
Under resten av vintern och våren väntas en försvagning av La Niña. Det kan tala för att MJO kan bli ännu mer förstärkt framöver. Eftersom vissa effekter av La Niña väntas hänga kvar ett tag är det därför troligt att vi kommer se fler blockeringsituationer av olika slag och att dessa hänger ihop med MJO – med eller utan SSW. Bedömningen lyder att detta ökar sannolikheten för tillräcklig variation i vädret över oss för att landa mellan en tämligen normal till kall fortsättning på vintersäsongen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

SÄSONGSVÄDER

Mer i ämnet