Jag brukar ofta inleda med att säga ”det var inte lätt en här gången”. Men det slog mig plötsligt att det är ju aldrig lätt när det kommer till att bedöma vädret över långa tidsperioder. Man ställer sig frågan om man tolkat atmosfären och världshaven på det sätt som ger bäst fingervisning åt vilken typ av sommar (eller vinter) vi kommer uppleva den här gången och vilka konsekvenser det kan tänkas få.

Vi börjar med huvudscenariot (scenario 1), där den viktigaste ”pjäsen på brädan” är ett återkommande högtrycksbetonat väder över Brittiska öarna. När man resonerar kring vädret över en hel säsong måste man hela tiden ha en översiktlig hållning och tänka att vädret kommer, som naturligt är, att variera och att det kartan visar är den samlade ”väderbilden” över tid. Kom också ihåg att detta inte är en regelrätt väderprognos, bara en översikt med framresonerade scenarion. Perioden som avses som ”sommaren” är samtliga klassiska sommarmånader (juni, juli och augusti summerat), men kanske mest fokus på juli och augusti. Juni kommer också vägas in.

Summan av hela perioden avgör verifikationen – inte vädret enskilda månader för sig

Den här säsongsöversikten är inte någon ”semesterprognos” eller någon prognos för vädret i juli (de då flesta har semester). Den ska överhuvudtaget inte användas till det. Detta är egentligen en form av konsekvensanalys utifrån en förväntad samlad väderbild. Verifikationen görs i september när det går att summera samtliga månader och göra en så kallad återanalys. Först då kan vi veta vad som gick bra och inte.

Skandinavien

I den södra halvan Skandinavien verkar det sannolikt att sommaren blir torr över tid, eller att det totalt sett åtminstone faller rätt begränsat med regn. Högtrycksryggar från Brittiska öarna väntas växa in till och från och ge ett par högsommarvarma dagar (över 25 grader) i omgångar. Som nästan alltid i Skandinavien är värmen sällan konstant, så räkna med att svalare luft trycker undan värmen med jämna mellanrum. I dessa övergångar bildas sannolikt en del åskväder, men på det stora hela borde vi inte få mer åska än brukligt.

I norra Skandinavien blir de högsommarvarma dagarna inte lika frekventa i det här scenariot, även om vi borde se åtminstone en värmebölja (5 dagar i rad med över 25 grader). Det passerar också sannolikt fler lågtryck med regn, där de största mängderna hamnar i norra och västra Norge, samt nordvästra Sverige. Nordöstra Sverige får sannolikt en normalblöt eller till och med något torr sommar i det här scenariot.

I den södra halvan av Skandinavien finns en ökad risk för problem som är relaterade till torka om det här scenariot slår in. I det ingår bland annat risk för bränder och sinande grundvatten i både stora och små magasin.

Många skulle nog betrakta det som det här scenariot visar på en ganska ”normal” sommar, men jag skulle nog säga att det finns ett tydligt varmare övertag i åtminstone i södra och kanske även mellersta Skandinavien. I den norra tredjedelen hamnar vi sannolikt nära det normala.

Sammanfattning scenario 1, norra Europa:

• Södra och eventuellt mellersta Skandinavien periodvis varmt (högsommardagar) och mest torrt  
• Norra Skandinavien får inte lika många högsommardagar som södra  
• Blötast i nordväst, i nordost normala eller något under normala regnmängder

Storbritannien och Irland

Själva kärnan i det här scenariot bygger på återkommande högtrycksdominerat väder över både Storbritannien och Irland med flera värmeomgångar som följd och mest torrt väder över tid. Periodvis kan lågtryck från väst eller nordväst dra ner kallare och ostadigare luft, vilket är fullt normalt.

Varmt på många håll

Ett stort område som sträcker sig från Frankrike bort mot östra Europa får troligen varmt och övervägande torrt väder den här säsongen, kanske inte helt olikt förra året (2019). Om vi når de extremvarma temperaturer som förra året går inte att säga, men skulle det uppstå ett läge där varmluft letar sig upp från Afrika är det fullt möjligt vid enstaka tillfällen.

Skurbetonat i södra Europa

Vid högtrycksryggar som sträcker sig norrut över Europa är det vanligt att det bildas en del regnskurar eller mindre lågtryckssystem med regn över södra Europa, ofta med tyngpunkt över Balkan eller Italien. Givet att det här scenariot slår in kan vi förväntas oss se ett liknande beteende till och från den här sommaren. Spanien och Portugal ser också ut att få en normalvarm eller något sval sommar, lite beroende på detaljerna. Till exempel kan värme från Afrika tillfälligt leta sig norrut vid en fördjupning av ett lågtryck väster om Portugal. Händer det vid ett flertal tillfällen kan det i så fall påverka helhetsbilden av sommaren. Oavsett är det troligt att det drar in fler regnväder eller skurområden än en normal sommar.

Finland och västra Ryssland

Såvida inte ett ordentligt, mer långvarigt högtryck byggs upp (inte det troligaste i det här scenariot) får Finland begränsat med varma dagar precis som norra Skandinavien, men samtidigt inte särskilt mycket regn heller. Det är också troligt att ett större lågtrycksområde bildas över västra Ryssland som sträcker sig ner mot sydöstra Europa. Tidigare år med motsvarande förutsättningar har dock ofta haft en period med utbredd värme i början av sommaren innan det svalare och ostadigare vädret tar över.

Mellanöstern

Lite olika budskap, men det är sannolikt att Mellanöstern får en tämligen normal sommar om det här scenariot slår in. På senare år har området drabbats av mer extrema värmeböljor sommartid och det är inte osannolikt att det blir någon sådan omgång även i år, men kortvarigt i så fall.

En global ”kedja”

För att komma fram till ett väderscenario måste det finnas goda skäl till varför man väljer just det scenariot. Bilden ovan visar den ”kedja” av vädersystem som vi kan tänkas se när sommaren summeras. Vi ser att kedjan täcker en stor del av norra halvklotet. Exakt hur jag har kommit fram till det här vädermönstret är rätt komplext och kräver att man läser en hel del vetenskapliga rapporter. Dessa kan handla om allt ifrån hur hav och atmosfär påverkar varandra, både i tropikerna och extratropikerna (våra breddgrader), till hur dessa kopplingar sedan kan påverka eller påverkas av sommarmonsunen i Asien till exempel.

Datorberäknade säsongsprognoser är ofta till bra hjälp för att bedöma utvecklingen i tropikerna, men prestationsförmågan på våra breddgrader är begränsad. Därtill kan man ta hjälp av år med liknande förutsättningar och på så sätt hitta eventuella matchningar som kan användas som stöd. I det här fallet är det kanske framförallt 1995, men också 1983. Somrarna 1989 och 2013 hade till viss del en samlad väderbild som påminner om den här också. Roligt nog ger även de datorberäknade säsongsprognoserna ett visst stöd för det här scenariot, men signalerna är svaga.

Alternativt scenario (scenario 2)

Jag presenterar även ett alternativt scenario den här gången eftersom jag anser att det finns en risk att atmosfären hamnar i en annan konfiguration än den i scenario 1. Ett alternativt scenario kan tyckas motsägelsefullt, men jag skulle vilja påstå att det inte är det. I nuläget bedömer jag att lösningen i scenario 2 mindre sannolik än scenario 1. Om sommaren mot förmodan skulle visa sig anta en sådan lösning vill jag kunna visa att jag tagit höjd för den och kanske även göra ett byte.

Varmt i Ryssland, Finland och Skandinavien, blött i Väst- och Centraleuropa

Det här scenariot bygger på att ett högtryck etablerar sig över västra Ryssland i flera omgångar och ger mycket varmt och torrt väder där. Det ger allmänt ostadigt väder i Väst- och Centraleuropa med både regn och skurar i omgångar.

I ett sådant scenario byggs högtryck till och från upp en bra bit norrut vilket kan ge mycket varmt väder i delar av Skandinavien och Finland. Eftersom lågtryck och ostadigt väder dominerar över Central- och Västeuropa i det här scenariot, blir sydliga och sydostliga luftströmmar vanligare. Det för med sig fuktig luft och därmed risk för kraftiga regn- eller åskskurar till och från. Speciellt i de situationer där värmen ger vika.

En scenario 2-sommar är svår att beskriva med en karta, det ger inte en rättvis helhetsbild. Det finns helt klart utrymme för ett mer långvarigt högtryck över norra Europa, vilket snabbt kan leda till torka och risk för bränder. Samtidigt blir det över tid (sett över hela juli-augusti) ofta större regnmängder så att sommaren summeras som blöt.

De år som ligger bakom scenario 2 är 2007 och 2010, men kanske lite mer vikt på 2010. Även sommaren 2014 skulle kunna beskriva en variant av sådan situation.

Sammanfattning scenario 2, norra Europa:

• Varmt (många högsommardagar)  
• Omgångar med kraftiga regn- och åskskurar  
• Vid eventuellt långvarigt högtryck ökar brandrisken hastigt

Jämförbara år

Det är framförallt åren 1983, 1995, 1998, 2007, 2010 och 2016 som jag tittat på. Samtliga av dessa år skedde en utveckling av La Niña i Stilla havet under sommaren och in mot tidig höst. Det har skett olika snabbt olika år. Det mesta tyder på att det kommer ske en utveckling av La Niña under sommarens gång, men hur snabbt är fortfarande osäkert. Det går inte att dra en direkt koppling mellan en La Niña under utveckling och vårt sommarväder – de listade åren ovan hade väldigt olika somrar.

Utifrån andra faktorer som förväntad fördelning av regnväder i tropikerna (vilket i sin tur kan ha en koppling till utvecklingen av La Niña), havstemperaturer i de olika världshaven, förstärkningar eller försvagningar av sommarmonsunen i Asien har jag kommit fram till vilka lösningar jag tycker verkar rimliga. Vetenskapliga rapporter har stöttat upp med förklaringar till varför just dessa mönster kan tänkas uppstå.

Metoden inte vetenskapligt testad

Metoden jag använder är i sig inte vetenskapligt testad, men grundar sig ändå på forskning som finns tillgänglig. Många andra väderinstitut och väderföretag använder sig av liknande metoder.