Men varför ändras dygnets solskenstid under året?
Jorden roterar kring sin egen axel. Eftersom jordaxeln lutar så blir dygnets ljusa timmar fler under vår/sommar och betydligt färre under höst/vinter.
Vårdagjämning (20 mars)
Vid vårdagjämningen så blir natten och dagen lika långa. Jordaxeln är då varken riktad mot eller bort från solen.
Sommarsolståndet (20/21 juni)
Vid sommarsolståndet ”tittar” den norra hemisfären mot solen (jordaxeln är riktad rakt mot solen). Det blir då årets ljusaste dag och därefter går vi mot mörkare tider igen.
Höstdagjämning (22/23 september)
Liksom vid vårdagsjämningen så är jordaxeln varken riktad mot eller bort från solen vid höstdagjämningen. Då blir natten och dagen lika långa återigen.
Vintersolståndet (21/22 december)
Vid vintersolståndet ”tittar” norra hemisfären bort från solen (jordaxeln är riktad rakt bort från solen). Det blir då årets mörkaste dag och därefter går vi mot ljusare tider igen. Därför är det också sommar och hög solskenstid på södra halvklotet när vi har vinter och liten solskenstid här hemma.
Så oavsett vilket väder vi har så beror årstiden och solskenstiden främst av jordaxelns lutning.
Vårdagjämning/Höstdagjämning
Det är dock lite sanning med modifikation att natt och dag är lika långa vid höst- och vårdagjämning. Eftersom solens strålar bryts och sprids i atmosfären kan solen lysa över lite mer än halva jordklotet på en gång.