Färgerna i kartan betyder inte nödvändigtvis avvikelse från något normalvärde utan är tänkta att förmedla en känsla av det dominerande vädret. Detaljerna i placering av regnområden över Skandinavien ska inte tas för bokstavligt då detta är mycket svårbedömt. De är endast där för att indikera att det bitvis kan bli en del regnskurar. Foto: SVT

Periodvis varmt, men också en del regn och åska

Publicerad

Det är inte en lätt uppgift att ge en översikt på hur sommarvädret kommer se ut. Vädret varierar mycket på våra breddgrader – vissa år mer och andra mindre. Detaljerna är alltid svåra att förutsäga. Den här översikten ger en fingervisning om vad som kan komma att känneteckna sommaren 2019 och vilka konsekvenser det kan medföra.

Skandinavien och Finland

  • Det är inte alls osannolikt att högsommaren gör en kortare rivstart redan i början av juni eller skiftet maj/juni, men följs efterhand av svalt och ostadigt väder under en period. Man bör alltså inte ha för höga förväntningar på midsommarvädret även i år, men med det sagt får vi nog vänta tills vi kommer närmare innan vi verkligen vet hur det blir precis under midsommarhelgen. Det är praktiskt taget omöjligt att redan nu ge en regelrätt prognos för enskilda dagar.
     
  • När vi kommer in mot mitten av sommaren går vi gradvis över i ett väderläge där högtryck eller flera högtrycksryggar börjar avlösa varandra med värme som följd. Exakt vilken period som blir varmast är svårt att säga, men flera av de jämförbara åren i underlaget till den här översikten har haft sin varmaste period från mitten av juli och kanske framförallt i augusti. Men det kan alltså lika gärna bli juli som får stå för det mesta av värmen.
     
  • Högtryckens huvudsakliga placering rakt över eller lite öster om Skandinavien ger främst sydliga, sydostliga eller ostliga vindar. Det kan föra med sig mycket fuktig luft söderifrån vilket ger risk för värmeåskväder och kraftiga regnskurar. Vid de tillfällen högtrycken ger vika kan mindre lågtryck röra sig upp från Centraleuropa med mer sammanhängande men också svårplacerade regnväder. Vissa platser, kanske framförallt i den östra delen av området riskerar att drabbas av torka och därmed ökar också risken för skogsbränder. Blir värmen väldigt långvarig och intensiv kan det innebära stora svårigheter för äldre och sjuka personer.

Centraleuropa, Italien och Balkan

  • Likt sommaren 2018 väntas allmänt ostadigt väder i Italien och på delar av Balkan med regn och åska i omgångar. Periodvis kommer det även bli mycket varmt och torrt, men den vädertypen blir inte dominerande. I Centraleuropa kan det bitvis bli riktigt varmt, men efterhand kan det bli riktigt blött. Förutom de hälsobesvär som både värme och hög luftfuktighet kan medföra, är det även risk för översvämningar och jordskred.

Västeuropa och Brittiska öarna

  • Spanien och Portugal ser ut att få övervägande torrt väder, vilket är fullt normalt i området under sommaren. Enstaka mindre regnområden kan förekomma. Troligen blir det typiska sommartemperaturer för området en stor del av sommaren, eventuellt lite svalare än brukligt på en del håll. Frankrike, Brittiska öarna och Benelux får nog sammantaget en sommar med lite av varje, men med varma tongångar. I samband med ihållande ostadigt väder blir det förstås svalare än brukligt, vilket kanske blir mest uttalat i östra Frankrike om väderscenariot slår in.

Östeuropa, västra Ryssland

  • Det mesta tyder på att sydliga eller sydostliga luftströmmar dominerar över området kopplat till den storskaliga högtrycksrygg som väntas ligga över området upp mot Skandinavien. Det ger ett väderläge där det blir hett och torrt i långa perioder. Men det finns en liten osäkerhet här som kan ”vända på steken”. Om högtrycket koncentreras till norra Europa kan istället lågtrycken över Centraleuropa får större utbredning, vilket i så fall skulle innebär att även det här området kan drabbas av kraftiga regn och åskoväder.

Östra Medelhavet

  • Det här området borde också få en ”medelvärdessommar”, vilket i praktiken innebär begränsat med extremvärme. Ofta brukar sådana somrar kännetecknas av att det blir mer stackmoln – och vid något enstaka tillfälle några sommarskurar så långt ner som Israel, Libanon och västra Syrien. Det som skiljer det här området från resten av Europa är att monsunströmning dominerar under sommaren. Begreppet ”monsun” kopplas ofta till regnväder över södra Asien och Afrika, men i vid östra Medelhavet innebär det torrt väder.


Betyder inte ”det blir”
Ett vanligt misstag med den här typen av längre översikter är att man helt enkelt tolkar dem fel. En vanlig väderprognos som sträcker sig en eller ett par dagar fram och som vi presenterar varje dag i TV är en så kallad deterministisk prognos. Man kan förenklat säga att deterministisk = ”det blir”. Tycker vi att den deterministiska prognos vi har känns osäker säger vi det. Alla former av längre prognoser, översikter eller resonemang faller inom en annan kategori. De är mer eller mindre probablistiska, det vill säga att de bygger på sannolikhet. All information i den här översikten inför sommaren 2019 ska tolkas som ”ökad sannolikhet för”, eller om man vill ha det enklare: ”Kan bli”.

Varför kan det bli precis tvärtom?
Det finns en risk eller chans (beroende på hur man ser på det) att den här längre översikten blir fel och att utfallet blir det motsatta. Det har funnits år med liknande förutsättningar som i år (globalt sett) men som bjudit på ostadigt väder i långa perioder över norra Europa. Bland dessa finns exempelvis 1953 och 1987. Dock är det fler förutsättningar i år som matchar med bland annat somrarna 1997 och 2002. Även flertalet datorberäknande säsongsprognoser (dock inte alla) bekräftar till viss del det tänkta scenariot för sommaren 2019. Det ska tilläggas att datorberäknade säsongsprognoser presterar generellt dåligt över Europa och är egentligen bara användbara i tropikerna.

Hög- och lågtrycksområden över norra halvklotet. Ett någorlunda likt väderscenario är tänkt för sommaren 2019. Jetströmmen i bilden är i huvudsak polarjetströmmen. Den subtropiska jetströmmen är inte utritad i det här fallet. Foto: SVT

Detta storskaliga scenario står till grund för hur det ungefär kan se ut under sommaren 2019 i medeltal. Notera den vågrörelse som jetströmmen i bilden har runt hög- och lågtrycksområden.

Hög- och lågtrycksområden över norra halvklotet, ungefär som det såg ut sommaren 1987. Jetströmmen i bilden är i huvudsak polarjetströmmen. Den subtropiska jetströmmen är inte utritad i det här fallet. Foto: SVT

Jämför man med sommaren 1987 kan man finna något mycket intressant. Själva strömningen, som illustreras av formen på jetströmmen är ganska lik trots allt. Det finns vissa skillnader, men vågrörelsen är där. Hela systemet är dock förskjutet (åt öster eller väster, det är svårt att avgöra vilket). Kontentan blev att det lågtrycksbetonade vädret i hög grad ”fastnar” över norra Europa. Om den här översikten blir totalt fel så beror det förmodligen på det som just beskrivits.

Det gäller att lägga ”pusslet” rätt
Metoden som används för att göra den här typen av översikt innefattar att gå igenom en rad olika vetenskapliga rapporter som beskriver hur olika förhållanden mellan hav, land och atmosfär påverkar varandra över hela jorden. På engelska kallas dessa samband för ”teleconnections”. Relationerna är ofta mycket invecklade och det är många detaljer som måste klaffa. Den här metoden är inte vetenskapligt testad utan det här är en del av ett längre experiment. Hittills har det ändå gått någorlunda bra, även om det inte är helt perfekt. Men det lär det sällan bli.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SÄSONGSVÄDER

Mer i ämnet