Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
SVTs meteorolog Nitzan Cohen ger en sommaröversikt

Normalt skiftande med varma tendenser

Uppdaterad
Publicerad

Efter en vår med långa perioder av kyligt och ostadigt väder har många säkert funderingar om kommande sommarmånader också kommer gå i samma fotspår. Här kommer årets sommaröversikt. Du kan titta på videon ovan, läsa hela krönikan nedan eller både och!

Ingen ”semesterprognos”
Denna sommaröversikt är inte en så kallad ”semesterprognos”. Det är inte heller en ”prognos för juli” då många har semester och ska inte användas för det. Det är enbart en beskrivning av ett helhetsscenario – en medelvärdesbild för hela perioden juni-augusti. I denna översikt diskuteras två olika scenarier. Det är inte en slump att det är just dessa två. Även om konsekvenserna för vår del skiljer sig en del mellan de olika scenarierna helhetsmässigt, så är inte det samma sak som att de vore varandras totala motsatser. Det kan dock se ut så när man tittar på en karta, men tänk då på att vädret kommer variera under hela sommaren. Medelvärdesbilden visar dock om en viss vädertyp och dess konsekvenser blir mer dominanta än andra.

Sammanfattning för Skandinavien och Finland
Enligt scenario 1 (nuvarande huvudscenario) kommer sommaren präglas av normala skiftningar i vädret. Däremot väntas en varm summering av sommaren i delar av östra Sverige, samt södra och mellersta Finland. Dessa områden blir också övervägande torra jämförelsevis. Västsverige, Danmark och södra Norge hamnar någonstans i intervallet normalt till varmt och får generellt lite mer regn eller skurar. Norra Skandinavien och norra Finland präglas i större utsträckning av passerande lågtryck som ger en övervikt av svalt och blött väder. Läs även om scenario 2 längre ner.

Fördjupad analys

Scenario 1: Storskalig tryckfördelning över tid med medelplacering av jetströmmen. Foto: SVT

Scenario 1 – Huvudscenario
Den samlade bedömningen är att detta (scenario 1) eller något i den här stilen är den mest troliga summeringen av sommaren 2021. Bilden ovan är ett resultat av att en varm luftmassa ofta väntas vara ganska nordligt orienterad, vilket också ger en något nordligt skiftad och relativt stark jetström (jetströmmen uppstår till följd av temperaturskillnader mellan olika luftmassor). I den här sortens storskaliga vädermönster sträcker sig Azoriska högtrycket på Atlanten upp åt nordost i återkommande omgångar, vilket ger flera passerande högtrycksryggar över Brittiska öarna och upp mot Skandinaviens södra och mellersta delar. Vid den typ av tryckfördelning vi ser i scenario 1, är det också vanligt att det blir lite ostadigare kring Medelhavet i perioder.

Scenario 1: Konsekvensanalys Foto: SVT

Skandinavien, Finland och Brittiska öarna
Sommarvädret över norra och nordvästra Europa väntas bete sig relativt normalt med en del sedvanliga skiftningar i vädret, men utan någon ordentlig avsaknad av högtrycksryggar. Snarare tvärtom. Södra och mellersta Sverige – speciellt den östra delen – samt södra och mellersta Finland kan till och med vara något mer högtryckspräglat totalt sett. Dessa områden får sannolikt minst regn och dessutom högre andel varma dagar, vilket ger en varm summering av sommaren. Samtidigt ser Västsverige, Danmark, södra Norge och Brittiska öarna ut att få lite mer av regn eller skurar, men hur pass mycket mer går inte att avgöra. Området från Brittiska öarna till Västsverige väntas dock beröras av flera passerande högtryckryggar med tillhörande värmeperioder, vilket ger en normal till varm summering totalt sett. Norra Sverige (kanske främst nordvästra), norra Norge och norra Finland ser ut att präglas av lågtryckspassager i större utsträckning. Även om det periodvis kan bli varmt även där, så är en sval och blöt summering mer sannolik i det här scenariot.

Risk för skogsbränder
Återkommande torra perioder under sommaren medför ökad risk för skogsbränder vilket lär bli fallet om scenario 1 slår in. Tack vare mer normala skiftningar och kanske inte lika långa och omfattande värmeböljor som exempelvis sommaren 2018, så borde skogsbrandrisken lindras av och till. Även om grundvattenmagasin främst fylls på under höst-vinter-vår och att det regn som faller på sommaren sugs upp av växter kan grundvattennivåerna snabbt bli låga vid långvarig torka under sommaren. Om scenario 1 slår in finns en sådan risk i vissa områden.

Östra Europa. Balkan och Turkiet
I scenario 1 är också östra Europa ofta högtryckspräglat med många riktigt varma dagar och dessutom ordentligt torrt. Även västra Ryssland ser varmt ut, men något ostadigare och man kan tänka sig att en del regnväder som passerar där. Den här storskaliga vädertypen kännetecknas också av att Balkan, delar av Grekland och Turkiet ofta får fler perioder med regn- och åskskurar än normalt.

Centrala och västra Europa
Östra Centraleuropa kan få liknande väder som en stor del av Östeuropa, det vill säga värmepräglat. Frankrike, Benelux, västra Tyskland och delvis även Italien ser dock ut att få växlande väder och en summering omkring det normala temperaturmässigt för hela sommaren. Periodvis fler regnväder eller regnskurar än brukligt, men inte nödvändigtvis extremt. Likaså några längre varma perioder. Spanien och Portugal  ser ut att få övervägande torrt väder, med de högsta temperaturerna i Spanien.

Östra Medelhavet (Mellanöstern)
Det här området har näst intill ingen nederbörd på sommaren, förutom vid ett fåtal undantag. Det är troligt att sommaren blir övervägande normal. Eventuellt lite mer stackmoln än vanligt.

Analoga år (jämförbara år)
De senaste månaderna har, globalt sett och för flera parametrar visat på tendenser som stämmer överens med senvintern och våren 1999. Månads- och säsongssprognosmodellernas datorberäknade prognoser indikerar också ett läge i tropikerna framöver som går att jämföra med sommaren 1999. Några av modellerna ger en antydan åt ett läge som liknar scenario 1 för Europa, men inte alla. Säsongsprognosmodellernas beräkningar för Europa är ofta mycket osäkra, speciellt under sommaren. Sommaren 2013 är också en intressant analog med liknande väderscenario och vissa liknande egenskaper, men en del skillnader jämfört med nu på den globala skalan.

Scenario 2
Den avgörande skillnaden mellan scenario 1 och scenario 2 ligger framförallt i förekomsten av en så kallad ”Grönlandsblockering”. Under de senaste månaderna har Grönlandsblockeringar varit återkommande, speciellt nu under våren men delvis även i vintras. Grönlandsblockeringar associeras ofta med kallare väder än brukligt hos oss (dock inte alltid). Det finns ett begrepp meteorologer använder som kallas persistens. Det innebär att ett visst väderfenomen, som en Grönlandsblockering eller något annat, blir återkommande och dominerande under en längre period. Scenario 1 visar den förväntade väderbilden då Grönlandsblockeringen inte blir dominerande. Den kanske kan dyka upp då och då, men utan att bli bestående.

I scenario 2 blir istället Grönlandsblockeringen dominerande vilket ger stor påverkan på vädret hos oss. Om scenario 2 skulle visa sig bli verklighet, är förmodligen persistens en rimlig förklaring till varför. Hur persistensen uppstår, alltså vad som håller vädersituationen vid liv, är komplicerat. För närvarande ser det inte ut som att en scenario 2 situation står för dörren, därmed är det mindre sannolikt att en sådan utveckling blir dominerande.

Scenario 2: Storskalig tryckfördelning över tid med medelplacering av jetströmmen. Foto: SVT

Tryckbildskartan för scenario 2 utgår från scenario 1, men med en Grönlandsblockering. En Grönlandsblockering ger en sydligare jetström som istället skiftar norrut över Ryssland. Nordvästra och norra Europa hamnar då oftare i svalare och ostadigare luftmassor än varma. Jämför gärna de båda tryckbildskartorna och lägg då märke till hur scenario 2 är en förskjuten version av scenario 1, fast med sydväst-nordostlig lutning.

Scenario 2: Konsekvensanalys Foto: SVT

Svalare och blötare
I konsekvensanalysen ovan blir skillnaderna mot scenario 1 ännu tydligare. I scenario 2 får alltså Skandinavien en övervägande blöt sommar när man summerar den. Över Brittiska öarna delvis mycket blöt. Varma perioder är ofta begränsade i ett sådant scenario. I vissa fall rör det sig endast om enstaka utspridda dagar som inte hänger samman. Ett bra exempel och till viss del även en analog i sammanhanget är sommaren 2012. Blött och inte särskilt varmt sommaren igenom. Vissa somrar som haft den här summeringen i sin helhet har haft 1-2 samlade och lite längre värmeperioder, sådär 7-10 dagar åt gången. Långa ostadiga och blöta perioder har dock dominerat emellan. Ett bra exempel på det är sommaren 2008. Den hade två sådana värmeperioder. En i början av juni och en i slutet på juli.

Växlande i Västeuropa, mycket varmt i sydost och vid Medelhavet
I scenario 2 får Västeuropa ofta växlande väder och relativt normal temperatur totalt sett. Ibland kan dock rejäl värme etablera sig en bit norrut över Frankrike och södra Tyskland. Spanien och Portugal får ofta rejält varmt och torrt väder och kraftigt ökad risk för skogsbränder, det blir även rejält varmt över sydöstra Europa. Ofta i långa perioder. Inte allt för sällan får även Mellanöstern sommarvärmeböljor med extremt höga temperaturer.

Kort om hur scenarierna tagits fram
Scenarierna tas fram genom att atmosfärens läge och beteende den senaste tiden analyseras. Det som händer över hela jorden är viktigt, framförallt relationerna mellan tropikerna och extratropikerna (våra breddgrader). Sedan används datorberäknade prognoser från säsongsprognosmodeller, vissa statistiska modeller, forskningsrapporter, analoga år som har haft liknande egenskaper som innevarande år och så vidare som hjälp för att göra en samlad bedömning.

1999 och 2013 för scenario 1: Dessa somrar präglades av skiftande väder och för Sveriges del fick den södra halvan av landet fler högtrycksryggar än norra. 1999 var varmare i norra Sverige än 2013 i sin helhet.

2008 och 2012 för scenario 2: Inte helt perfekta analoger men bra exempel på hur en sommar som summeras som blöt kan se ut. 2008 hade två längre värmeperioder på 7-10 dagar ungefär, men långt emellan och med ostadigt väder som övervägde. 2012 hade enstaka omgångar med värme främst i södra Sverige, men aldrig mer än enstaka dagar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SÄSONGSVÄDER

Mer i ämnet