Kolla vädret idag – sök på din ort

Väder i t.ex. Malmö, Umeå eller Paris – timme för timme och tiodagarsprognoser.

Flerkomponents-halo över Onsala i Halland den 30 april 2024. Foto: Ann-Sophie Sallander

Halo

Uppdaterad
Publicerad

Halofenomen finns på himlen ganska ofta men det är inte alltid de syns så tydligt. Fenomenet är inte så ovanligt som många tror.

Halon bildas när solljus eller månljus lyser genom små, små iskristaller.

För att en halo skall bildas måste iskristallerna ha rena geometriska former. Detta för att ljuset skall spridas och reflekteras i samma riktning. Är kristallerna ojämna ger de en oregelbunden spridning och vi får ett jämnt dis istället för en halo.

Optiska fenomen

Tunna, höga fjädermoln (cirrus) eller slöjmoln (cirrostratus) ger ofta halon eftersom de innehåller ”rätt sorts” iskristaller. På vintern kan halofenomen också bildas närmare marken, när iskristallerna i frostdimma eller dis bryter sol- eller månljuset.

Det vanligaste är en ring runt solen. Det kan vara två storlekar på den ringen och man mäter dem i grader från solen. Den vanligaste uppstår 22° kring solen och den andra vid 46°. Ringen syns tydligt både vid sol- och månsken. Bisolar är också vanliga. De ser ut som en mindre kopia av solen och ligger på 22°-ringen. Även fler ljusfenomen kan ses.

Månhalo är inte lika vanlig som solhalo eftersom månljuset oftast är för svagt.

Eftersom fjädermoln och slöjmoln ofta (men inte alltid) innebär att ett frontsysten och nederbördsområde är på väg kan halon vara ett tecken på förändring i vädret. Ofta (eller i alla fall ibland) kan man därför räkna med nederbörd inom det närmaste dygnet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Optiska fenomen

Mer i ämnet