I skrivande stund har vi kommit in en bit i oktober och det har därmed blivit dags att summera och verifiera hur pass väl den samlade ”väderbilden” beskrevs av sommaröversikten och dess två scenarier som publicerades i maj. Vill du få en muntlig sammanfattning, titta gärna på videon ovan.
Än en gång måste jag poängtera att sommaröversikterna inte kan användas som ”prognos” för semestern. Därför kan inte heller den enskildes semesterperiod avgöra om översikten stämde eller inte. Även om jag i min bedömning väger in en uppskattning av hur vädret ”upplevts” så är det fortfarande hela perioden det avser. Detta blir extra viktigt att ha i bakhuvudet i år eftersom juli blev sval och i Sverige har många sin semester under just juli.
Varm och blöt sommar på många håll
Större delen av Europa har fått ta del av regn den här sommaren, men vissa platser mer än andra. Speciellt på Balkan och i delar av östra Centraleuropa var det regnen som dominerade. Ofta i form av åskskurar. Brittiska öarna fick som så många gånger de senaste åren en ostadig sommar, men en lång värmebölja i första halvan av augusti. Torrast var det i Östeuropa, där det även delvis var stora temperaturöverskott, liksom i delar av Spanien och Portugal.
När man börjar titta på kortare tidsperioder än medelvärden för kalendersommarens tre månader kan man se skillnader mellan första och andra halvan som förefaller vara riktigt intressanta. Det kommer visa sig att det inte alls var dumt att ge två scenarier för sommaren, av flera skäl. Men mer om det senare i den här krönikan. Det ska än en gång poängteras att scenario 1 och scenario 2 inte var varandras motsatser.
Scenario 2 gav en bra helhetsbild
Vi börjar med det som är bra tycker jag. Scenario 2 gav en helhetsbild över sommaren (juni-augusti) som stämde ganska bra överens med verkligheten över tid. Det är ett scenario som involverar en hel del nederbörd över Europa, från söder till norr, och i stora drag finns även temperaturöverskott en bra bit norrut. Just över norra Europa är detaljerna i nederbördsfördelningen svåra att få helt rätt på i scenario 2. Det beror mycket på den konfiguration av hög- och lågtryck som står till grund för scenariot (mer lågtryck över Central- och Västeuropa och högtryck över Östeuropa och tidvis även över Skandinavien) och därför måste man ställa lite lägre krav på exakt nederbördsfördelning just i det här fallet. Scenario 2 antyder en sommar med mycket åska i norra Europa och med facit i hand blev det inte särskilt åskrikt, även om det small en del vid ett par tillfällen.
Kring Medelhavet får scenario 2 delvis en sämre verifikation då det över tid varit blötare över området, speciellt på Balkan där det inte heller är några temperaturöverskott. Över nordöstra Europa blev det visserligen temperaturöverskott men inte såpass mycket som scenario 2 antyder, vilket sänker verifikationen en aning i ett område där.
Scenario 1 verifierar förstås inte alls lika bra
Huvudscenariot (scenario 1) verifierar inte alls lika bra som scenario 2 sett över hela perioden juni-augusti. Strömningsmönstret som scenario 1 bygger på innefattar en del högtrycksryggar som ska växa in från nordvästra Europa (kring Brittiska öarna) och vidare upp mot södra Skandinavien åtminstone tillräckligt många gånger för att ge utslag över hela perioden. Den så kallade strömningen, det vill säga hur vinden genom en stor del av atmosfären blåser, ska i huvudsak vara västlig eller sydvästlig, med en något nordlig lågtrycksbana. Om man lyckas pricka området där högtrycken är mest verksamma bör man även kunna placera områden där regnväder passerar oftare än andra. I scenario 1 kan man alltså ställa högre krav på att få nederbörden i översikten på rätt ställe.
När det gäller scenario 1 känns det nästan som att man letar efter ljuspunkter i en väldigt ”röd-lila” tillvaro. Några mindre områden ser övervägande bra ut, främst i södra Europa och i Mellanöstern. Något enstaka område i norra Europa. Annars är det många områden som inte blir godkända och en hel del gränsfall (dessa är inte heller godkända, men ligger ändå snäppet bättre till än de icke godkända).
Men det finns en intressant aspekt...
Den stora svårigheten med att göra översikter för en hel säsong (3 månader i det här fallet) är att få med alla variationer. Kanske kan den första halvan av säsongen skilja sig mycket från den andra halvan – storskaligt sett. Jag undersökte om det möjligen var så att den första halvan av sommaren skiljde sig mycket från den andra halvan. Och det visade sig att perioden 15 juli till 31 augusti hade mer gemensamt med scenario 1 och 1 juni till 14 juli hade mer gemensamt med scenario 2. Detta betyder att scenario 2-mönstret och dess konsekvenser har gjort ett större avtryck i statistiken, så att det dominerar helhetsbilden men ger samtidigt en något skev bild av verkligheten.
Tankar kring resultatet
Den absolut bästa utformningen av översikten hade kanske varit att ge en bild av första och andra halvan av sommaren, där det som blev scenario 2 skulle fått representera just första halvan och scenario 1 andra halvan. Det är också lätt att vara efterklok. Det är betydligt svårare att ”få rätt” ju mer detaljer om specifika skeenden man trycker in i en säsongsöversikt. Sedan är det alltid svårt att med en karta representera en hel årstid där vädret alltid kommer variera under en tremånadersperiod. I det här fallet blev det tydligt att den första halvan av sommaren gjorde ett såpass starkt avtryck att det dominerar hela ”medelvärdesbilden” och därmed helhetsbilden. Upplevelsen kanske är en annan.
Ett väldigt bra exempel på hemmaplan är norra Sverige, där scenario 2 beskriver en överlag varm sommar och kanske även blöt i sin helhet. Och visst var det så att det överlag var temperaturöverskott i både juni och augusti, men de flesta högsommardagarna var begränsade till värmböljan i andra halvan av juni. I södra Sverige går det att finna två perioder med mer sammanhängande högsommarvärme – andra halvan av juni och den rätt långdragna värmen i augusti. Just detta passar faktiskt in i textbeskrivningen av scenario 1. Mängden högsommardagar är något som starkt kan påverka upplevelsen av en sommar.
Läs gärna sommaröversikten för att förstå sammanhanget genom att klicka här.
Intressant samband
Det som stod till grund för den här översikten var framförallt att det förväntades ske en utveckling av La Niña i Stilla havet. Nu är detta verifierat – vi har en La Niña. Relativt ny forskning visar att det finns vissa beteendemönster hos vädret som återkommer speciellt under somrar när La Niña (och även El Niño) är under utveckling. Därtill tillkommer bland annat en del samband med monsunen i Asien som både kan påverka – och påverkas av olika vädermönster på global skala. Självklart räcker inte enbart La Niña eller förväntad monsun som grund för en sommaröversikt, man måste gå igenom mycket mer än så. Det är dock en bra början. Gör man sedan en enkel undersökning genom att titta på specifika somrar med liknande förutsättningar så hittar man ett par intressanta mönster.
Sommaren 2020, 2010 och 2007 har helhetsbilder som påminner mycket om varandra. Somrarna 2007 och 2010 stod delvis till grund för scenario 2 och har alltså sin helhet liknande tryckbilder över Europa – dvs högtryck i öster och upp mot Skandinavien, lågtryck i väster och ner mot Centraleuropa. Eftersom andra halvan av sommaren 2020 påminde om scenario 1 som till viss del baserades på somrarna 1983 och 1995 (dessa två har mycket lik helhetsbild) blir det hela extra intressant. Även sommaren 1970 var ett år med La Niña under utveckling och speciellt vädret i juni och juli 1970 har nästan skrämmande paralleller med juni och delar av juli 2020.
Sedan finns det en till kategori som framförallt somrarna 1998 och 2016 representerar, det finns säkert fler om man gräver djupare. Dessa somrar var det mest ostadigt rakt igenom, speciellt 1998 som dessutom var kall. 2016 hade knappt någon stabil högtrycksperiod men det dök ändå upp ordentligt med varmluft till och från. Denna variant verkade mindre aktuell i år, till följd av en rad faktorer.
Varför sommaren 2020 började som 1970 och slutade med något som delvis påminner om 1983/1995 är ligger enligt min uppfattning i interaktioner mellan våra breddgrader och tropikerna som kanske är den viktigaste pjäsen på brädet. Ser man på somrarna 2007 och 2010 skiljer sig dessa en del från varandra trots att de har liknande samlad helhetsbild. Sommaren 2010 hade sin varmaste period i juli (och det var mycket varmt, speciellt i östra Skandinavien, Finland och Ryssland och de två sistnämnda hade extremhetta i augusti sen), 2007 var det främst i början av juni och augusti och juli blev mycket ostadig och påminner mer om juli 2020. Det är sannolikt hur dessa interaktioner klaffar och när de gör det som avgör vilket vädermönster som blir dominerande hos oss och när det blir det. Det är väldigt svårt att avgöra sådant flera månader i förväg, även med hjälp av säsongsprognosmodeller som ibland lyckas sådana skeenden i grova drag med cirka två månaders framförhållning.
Det går självklart att göra simpel statistik och säga: ”Under år med liknande förutsättningar brukar juli bli ostadig och sval i norra Europa”. Men så har man plötsligt de situationer som inte följer det mönstret, som juli 2010 i det här fallet. Det går inte att bortse från.
I vilket fall, det var en intressant sommar att göra en översikt på. Och även om översikten inte blev perfekt (det lär den sällan bli) så tycker jag resultatet är högst intressant med tanke på vilka analoga (jämförbara) år jag tittade på mest.