Tingsrätten friade kvinnan från samtliga åtalspunkter, bland annat frikändes hon från grov misshandel vid 16 tillfällen, mordförsök vid 14 tillfällen och försök till grov misshandel vid ett tillfälle.

Åklagaren har hävdat att mamman lidit av beteendestörningen Münchhausen syndrom by proxy, och att flera gånger velat hålla sitt barn sjukt, bland annat genom att orsaka barnet kvävning genom att hålla för barnets mun och näsa. För att bevisa det hela ägnade åklagaren en stor del av den över tre månader långa rättegången till att berätta om mammans livshistoria, och händelser som åklagaren menade visade att kvinnan led av det mycket ovanliga tillståndet.

Trodde inte på beteendestörning

Men tingsrätten skriver i domen att åklagaren misslyckats med att bevisa hur tidigare händelser i kvinnans liv skulle innebära att hon led av beteendestörningen. Åklagaren försökte bland annat leda i bevis att flera händelser som kvinnan tidigare polisanmält inte inträffat. Men resonemanget köptes inte av tingsrätten.

”Det är visserligen en del som kan framstå som anmärkningsvärt i det som kommit fram. /.../ Tingsrätten menar dock att åklagarna inte har lyckats visa att de påstådda händelserna, med något undantag, faktiskt inte ägt rum.

Dessutom ansåg tingsrätten att oavsett om mamman ljugit eller överdrivit tidigare, är det tveksamt vilken betydelse det skulle ha för bedömningen av huruvida kvinnan led av en beteendestörning under händelserna som rörde hennes eget barn.

”Åklagarna kunde inte motbevisa försvarets förklaringar”

Rådmannen Nils Pålbrant säger dessutom till SVT Nyheter Uppsala att huruvida kvinnan led av en beteendestörning eller inte hade mindre betydelse, eftersom åklagarna inte lyckats visa att det varit mamman som faktiskt orsakat de många anfall som barnet drabbats av.

– Försvaret har exempelvis lyckats visa att det kan finnas andra medicinska förklaringar, och det har inte åklagarna kunnat motbevisa. Dessutom kunde försvaret uppvisa att barnet drabbats av liknande symtom även efter att mamman frihetsberövats, säger han.

Kvinnans försvarsadvokat Johan Rainer säger till SVT Nyheter Uppsala att man lade mycket krut på att lägga fram alternativa förklaringar till pojkens anfall.

– Vi har dessutom åberopat ett stort antal vittnen – bland annat anhöriga och även dagispersonal – som vittnat om hur pojken drabbats av liknande symptom när mamman redan suttit inlåst.

Rådmannen ville döma kvinnan

Men det fanns många skiljaktiga meningar kring de olika åtalspunkterna. Chefsrådmannen Erik Brattgård och rådmannen Nils Pålbrant ville fälla kvinnan för åtminstone en av åtalspunkterna. Det handlar om ett tillfälle när mammans son befann sig på Akademiska sjukhuset, och där barnet plötsligt fick ett anfall orsakat av förmodad syrebrist. Just för den händelsen fanns en inspelad film från det rum där mamman och sonen befann sig.

Åklagaren hävdade att filmen bevisade hur mamman försökt täppa till barnets näsa och mun, och att det framkallade minst ett anfall hos barnet. Tre ledamöter valde att gå på den friande linjen, medan de båda rådmännen ville fälla kvinnan för grov misshandel.

– I filmen ser man hur kvinnan går fram och försöker mixtra med ljudet. Sedan går hon ut ur bild med barnet, och kort därefter hörs barnet skrika. Det här sker vid två separata tilfällen som liknar varandra väldigt mycket, och därför anser vi att det är ställt bortom rimligt tvivel att det är kvinnans handlande som får barnet att skrika. I det ena av de två fallen tog barnet inte någon nämnvärd skada, men i det andra visade åklagaren att barnet drabbats av syrebrist.

Vi kommer kräva ett omfattande skadestånd

Försvarsadvokaten Johan Rainer säger nu att man avvaktar huruvida domen kommer att vinna laga kraft eller överklagas. Men om den friande domen står sig väntar ”ett omfattande skadeståndskrav” hos Justitiekanslern.

– Hon har suttit inlåst i elva månader. Med restriktioner. I vanliga fall brukar man åtminstone få kommunicera med sina närmaste, men i det här fallet har min klient inte ens kunnat ha någon kontakt med sin man, annat än genom brev som åklagaren alltid läste igenom. Det har jag aldrig varit med om tidigare.

Åklagarna meddelade också på tisdagen att de kommer att överklaga domen. För Uppsala tingsrätt är dock den över tre månader långa rättegången över, och fallet har varit unikt, menar rådmannen Nils Pålbrant.

– Det har varit en mycket lång rättegång. Jag och chefsrådmannen Erik Brattgård är eniga om att det här är ett av de svårare mål vi har haft, och förmodligen någonsin kommer att ha.