– Vi gör det för att inte riskera valhemligheten, säger Anders Andersson, valsamordnare i Ljusnarsberg.

Om grannen röstat i förtid eller från utlandet gäller det att det finns tillräckligt många andra röster att räkna. Annars blir det för lätt att lista ut var grannen står, politiskt. Det gör att många mindre kommuner väljer att spara förtidsröster till på onsdag, då valnämnderna börjar räkna de förtidsröster som inte hunnit fram till vallokalerna i tid.

Bjurholm, i södra delen av Västerbottens län, är Sveriges minsta kommun sett till folkmängden. Med bara drygt 1 900 röstberättigade i riksdagsvalet är förfarandet ett måste för att säkra valhemligheten.

Råd i handbok

– Säg att vi har tio förtidsröster som ska räknas på onsdagen. Eller bara två. Då kan det ju vara väldigt lätt att få reda på vad någon röstat på, säger Per Lindqvist (FP), som är ordförande i valnämnden i kommunen.

– Vi lägger undan ett betydande antal, då försvinner de här tio rösterna i mängden så att säga. Vi lägger undan mellan 50 och 100 röster, i EU-valet blev det väl 72 tror jag.

I Valmyndighetens handbok till kommunerna inför valet är rådet att ”en kommun bör ha minst 100 förtidsröster under valnämndens preliminära rösträkning” på onsdagen. Hur många förtidsröster som sparas totalt har Valmyndigheten dock ingen statistik på.

Fördröjt resultat

Även i Ljusnarsberg, som på söndag dessutom folkomröstar om eventuellt namnbyte till Kopparbergs kommun, sparas omkring 100 förtidsröster. Samtidigt gör proceduren att valresultatet på söndag måste ses med viss reservation, påpekar valsamordnaren Anders Andersson.

– Valhemligheten är viktig. Men det gör också att siffror som till exempel valdeltagandet kanske inte blir helt rättvisande redan på söndag, säger han.