Battlefield 5 vill skildra krigets kvinnor – möts av hatstorm

Publicerad

Hur berättar man om världens mest skildrade krig på ett nytt sätt? För svenska spelet Battlefield låg svaret i andra världskrigets kvinnliga och nordafrikanska soldaters erfarenheter. Men valet av en kvinnlig huvudperson har väckt hundratusentals spelares ilska, och skapat ett sexistiskt drev mot spelskaparna.

16 år efter genombrottet med Battlefield 1942 återvänder spelstudion Dice till andra världskriget. Då, 2002, var möjligheten att själv uppleva krigets mest kända slag en sensation. 2018 är det uttjatad skåpmat, efter hundratals spel som följt Battlefields exempel. Ett faktum som rymmer en utmaning:

– Vi KAN inte landstiga i Normandie på D-dagen igen. Vi var tvungna att hitta en ny ingång som gör det intressant, och det var där Battlefield 5 började, säger Lars Gustavsson, creative director på Dice.

Lars Gustavsson kallas ibland för Mr Battlefield. Han har varit en del av det svenska succéspelet sen starten för 20 år sedan, och har sett Dice växa från en liten uppstickare med 12 anställda till en global jätte med miljonpublik.

I sitt nya andra världskriget-spel tar sig Dice an grannlandet Norge och konflikten där. Foto: Dice

För honom blev lösningen att gå till historieböckerna: Vilka är andra världskrigets bortglömda berättelser? Svaret låg närmre än han trodde, 50 mil västerut, i Norge.

– Norge är väldigt nära, ändå är det inte många svenskar som vet hur pass mycket andra världskriget har färgat landet, och satt spår som finns kvar än idag, säger Lars Gustavsson.

– Där såg vi en historia som knappt blivit berättad i spel: Motståndsrörelsen. Vi kunde då spegla den genom med en kvinna, som var vanligt förekommande, och berätta något ur historien som är relevant än idag.

PK-fascister och feminazister

I Battlefield 5 vänder man sig bort från de klassiska slagen, och speglar konflikten genom personliga berättelser, nedslag i krigets enorma vidd. Kvinnorna i den norska motståndsrörelsen, de kriminella som sökte försoning i Storbritanniens specialistförband, eller de senegalesiska trupperna, så kallade tirailleurs, som stred och dog för att återta kolonialmakten Frankrike.

– De här människorna kallades in för att strida för ett land de aldrig hade besökt, och som i många fall inte uppskattade dem för vilka de var eller var de kom ifrån. Tirailleurs sågs som andrahandssoldater, både av sina egna och av fienden, säger Lars Gustavsson.

De senegalesiska trupperna som stred för Frankrike är en av andra världskrigets minst skildrade berättelser, menar Battlefield-utvecklarna. Foto: Dice

Lars Gustavssons sökande efter nya berättelser har tidstypiskt nog blivit en politisk stridsfråga, och valet att överhuvudtaget inkludera kvinnor och svarta blev snabbt kontroversiellt. Spelare har rasat mot vad de ser som ett förminskande av de vita män som dog under kriget, och har startat ett drev under namnet #notmybattlefield.

”Feminazister som förvanskar historien”, ”Genusfield 5” och ”Stormade min farfar Normandie för detta?!”, är ett axplock av de tusentals kommentarer som kantar trailers till spelet på sociala medier, som i skrivande stund har en halv miljon tummar ned.

”Vi kommer inte ändra spelet”

Påtvingad radikalfeminism, enligt kritikerna. Men är det politik som ligger bakom beslutet?

– Om jag hade fått en krona för varje gång jag fått förklara varför vi inte har några kvinnor i spelen så skulle jag vara en glad och rik man idag, säger Lars Gustavsson.

– Men nu, när vi äntligen kan göra det så dyker den här frågan upp. Det är inte en politisk agenda, fortsätter han.

Kanske finns det en ironi i att Dice, som gjort sin förmögenhet på att skildra män i krig under två decennier, nu kölhalas efter att ha lyft fram en av krigens kvinnor.

Tonåringen Solveig, till höger, tar strid mot den nazistiska ockupationen av Norge. Foto: Dice

Eller kanske är det bara ett tidens tecken: De politiska dreven har varit ständigt återkommande i kulturvärlden på senare år, oavsett om det gäller kvinnliga ghostbusters, vita skådespelare i en japansk berättelse eller den ständiga frågan om vad man egentligen får skämta om. Hatstormarna tycks vara här för att stanna, frågan är hur kulturskaparna ska hantera dem.

– I slutänden handlar det nog om att stå för det man tror på, och inte låta sig rubbas. Vi vet med erfarenhet att det räcker med några dåliga äpplen för att ge skenet av att det är mycket värre än vad det är.

Så att ändra spelet var inte på tapeten?

– Nej, jag tycker att det vore att svika en stor del av vår publik, som finns och som vill ha det här. Kvinnorna i vårt spel är hämtade ur verkligheten, de var en del av kriget.

Battlefield 5 släpps den 20 november.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer