Fredrik Högberg och Jesper Nordin är de två kompositörer som utsetts av den svenska juryn till att slåss om det anrika musikpriset på 350.000 danska kronor (cirka 425.000 svenska kronor). Men tävlingen kretsar mer kring specifika verk än tonsättarna själva.
Det är Högbergs ”Ice Concerto” och Nordins ”Frames in transit” som konkurrerar mot nio andra verk gjorda av kompositörer från Danmark, Finland, Island, Norge och Färöarna.
Brinnande pianon som krossas mot is
Fredrik Högberg har i sitt verk blandat det visuella med det musikaliska genom att använda en trekanalig film, stillbildskonst och dans – utöver symfoniorkestern – för att skapa en konsert som uppmärksammar publiken på den globala uppvärmningen.
Verket inleds med en film som visar en brinnande flygel som genom ett 40 meter högt fall krossas mot Ångermanälvens is. Ett arrangemang som Fredrik Högberg polisanmäldes för men som inte ledde till något åtal.
Gör musik genom kroppsrörelser
Jesper Nordins ”Frames in transit” blandar i likhet med flera andra av hans verk orkesterns akustiska instrument med datorns elektroniska ljud.
I det nominerade verket uppträder han dessutom själv som solist genom sitt egenhändigt uppfunna ”Gestrument”. Ett instrument som spelar efter kroppsgester med hjälp av en elekronisk sensor.
”Nyskapande är nödvändigt för musikens fortlevnad”
Camilla Lundberg sitter med i Nordiska rådets jury och är alltså en av dem som utsett Fredrik Högberg och Jesper Nordin. Hon tycker det är roligt och viktigt att lyfta fram verk som sticker ut.
– Det traditionella är ju att man ger priset till en sån där duktig kompositör som skriver ordentliga symfonier och liknande, så har det alltid varit. Den här gången så har vi velat öppna upp för improvisatoriska och lite annorlunda element som inte nödvändigtvis finns inskrivet i noter och på så vis förnya genren, säger Camilla Lundberg och fortsätter:
– Det här är fortfarande ett pris till personer som skriver musik med dator eller penna i partitur. Vi vill inom de här ganska strikta konstnärliga ramarna premiera de som går utanför.
Båda verken är något av multimediaupplevelser – är det något vi kan förvänta oss mer av inom den klassiska musiken?
– Det tror jag definitivt för tekniken möjliggör det nu på ett helt annat sätt. Det visuella har dessutom kommit att bli mycket viktigare i så kallad konstmusik.
Vad betyder den här typen av nyskapande för den klassiska musiken?
– Det är fullständigt nödvändigt för den klassiska musikens fortlevnad. Det finns en beröringsskräck för ny konstmusik, en beröringsskräck som är helt begriplig för ofta har det varit fråga om musik som ofta är indirekt komponerad för andra kompositörer och inte publiktillvänd. Nu för tiden är kompositörer, speciellt i Skandinavien, mycket mer öppna och både kan och vill kommunicera med publiken.
Kan den här typen av musik öppna upp för en större lyssnarkrets?
– Den nya skandinaviska musiken är en alldeles för väl bevarad hemlighet. Det är fortfarande starka strukturer inom det institutionaliserade musiklivet som gör att den här typen av musik inte kommer fram som den ska och därför hoppas jag att Nordiska rådets musikpris den här gången kommer öppna upp för det.
Vinnaren tillkännages till hösten
Vem som vinner priset får vi reda på under en gala i Stadshuset i Stockholm till hösten när det Nordiska rådet presenterar samtliga vinnare i de fem kategorierna musik, litteratur, film, barn och ungdomslitteratur samt natur och miljö.