Fem skådespelare flyttade in på Ericsbergs slott utanför Katrineholm i somras. De höll inte alltid sams, men följde lydigt ramen för programmet: uppväxt, karriär, sorg.

För tionde året är ”Stjärnorna på slottet” tillbaka i SVT:s jultablå. Tittarsiffrorna är inte lika bra som de en gång varit, och när årets stjärnor: Amanda Ooms, Claire Wikholm, Stefan Sauk, Marika Lagercrantz och Morgon Alling, presenterades skrev Aftonbladet om en säsong ”stjärnor utan stjärnor”.

– De tyckte inte att vi var stjärnor nog. Vi är väl kometer eller nebulosor eller någonting, säger Claire Wikholm.

”Varför gjorde jag det?”

Ändå har flera av årets skådespelare tillfrågats om att medverka i programmet tidigare. Då har de tackat nej. Amanda Ooms fattade ett beslut om att bli mer medial år 2015. Det mest mediala hon kunde komma på var att stängas in med andra yrkespersoner, kamerabevakad tolv timmar om dagen under en vecka.

– Varför gjorde jag det? Ja, det kan man fråga sig. Men jag gjorde det, säger hon.

– Annars gör jag bara intervjuer i samband med en utställning eller pjäs för att prata om konsten. Men nu är det snart nytt år. Nu har jag fått nog.

”Otroligt ansträngande”

Hon liknar, kvadratmeter till trots, vistelsen på slottet med en hiss.

– Tänk dig att fastna ett dygn i en hiss med fem andra personer. Herregud, säger jag bara. Vilken upplevelse. Det är otroligt ansträngande att vara där i fem dagar för att bara prata om sig själv, eller lyssna på någon som bara pratar om sig själv. Det går inte att föreställa sig hur ansträngande det var. Jag ska aldrig mer göra reality igen. Någonsin.

Drömde mardrömmar

Claire Wikholm väljer att kalla inspelningen för psykoterapi.

– När jag såg mitt program blev jag väldigt, väldigt deprimerad. Jag fick mig serverad mig själv... Jag är ganska cool, och det är jag stolt över, men samtidigt rörde det upp mycket av mitt liv som gjorde att jag blev ganska nedstämd, säger hon.

Inte över programmet. Det är klippt som det är, det är Claire Wikholm okej med.

– Jag blev ledsen över mitt liv. Jag drömde faktiskt till och med mardrömmar.

”Är skittuft och jävligt”

I Allings, Ooms, Wikholms, Sauks och Lagercrantz berättelser är frånvarande eller missbrukande föräldrar ett återkommande inslag. Det är inte första gången Morgon Alling berättar om sin uppväxt. Han väljer att göra det igen och igen.

– För att hjälpa och stärka andra människor. De 400.000 barn i dag som lever med missbrukare. Det är att säga, ”ni behöver inte tillåta era föräldrars problem att ta över era hjärnor. Det är skittufft och för jävligt, men fokusera på annat!”, säger han.

– Stjärnorna på slottet är ett sånt forum. Man pratar om barndomen, karriären och om hur man lever i dag.

Vill berätta

En del av dem som medverkat i tidigare säsonger av ”Stjärnorna på slottet” har rekommenderat medverkan, berättar Claire Wikholm. Det snälla snacket gjorde att hon tackade ja. Marika Lagercrantz sa ja för att hon skäms över att ha tystnat.

– Jag kommer från en familj där männen har berättat i århundraden. Men kvinnornas historia finns oftast inte med. Det kändes viktigt att få prata lite. Reality-tv är nytt för min generation. Det fanns inte när vi var unga. Då var man återhållen och pratade inte om sitt liv. Min mamma och mormor gjorde det inte heller. Man skämdes över hur man hade det. Jag har också tystnat och det skäms jag över, säger hon.

Första avsnittet av ”Stjärnorna på slottet” sänds i kväll 20.00 på SVT1.