Agnès Varda. Reporter i inslaget: Isak Klasson. Foto: TT

Filmlegendaren Agnès Varda har dött

Uppdaterad
Publicerad

Regissören Agnès Varda har gått bort, rapporterar flera franskspråkiga medier. Hon blev 90 år gammal.

Agnès Varda föddes 1928 i Ixelles, i Bryssel, och blev en av pionjärerna i filmrörelsen den franska nya vågen och en av få kvinnor som tog plats på den franska filmscenen under 60-talet.

Varda har gjort både dokumentärer och spelfilm. En av hennes mest berömda filmer är Cléo från 5 till 7 (1962) som följer en dag i en kvinnas liv och räknas som ett standardverk inom franska nya vågen. Men när filmen gjordes var Varda varken medveten om att det skulle bli en klassiker, eller att den skulle ses som en del av en nyskapande rörelse inom filmhistorien.

– Nej, vem är medveten om sånt, om vad man är en del av när det sker?, frågade sig Agnés Varda i en intervju med Kulturnyheterna 2009.

– Vi gjorde bara film på ett nytt sätt. Jag är så glad över att människor fortfarande ser Cléo från 5 till 7, att de fortfarande talar om den. Det är en sak att göra filmer som drar in mycket pengar, som blir kassakor, och en annan att göra filmer som folk faktiskt kommer ihåg.

Film utifrån känsla

Bland Vardas  andra tongivande filmer syns Min lycka (1964), dokumentären Lille Jacques från Nantes (1991) om hennes avlidna make (som regisserade Paraplyerna i Cherbourg) och Agnès stränder (2008). Om sitt filmskapande har Vardas sagt att så fort en film är färdig, så förlorar regissören kontrollen över den. Vad den blir, bra eller dålig, en klassiker eller bortglömd, definieras av de som ser den.

– Du gör film utrifrån dina egna känslor och uppfattningar, men sen förvandlas den till ett verktyg som människor använder i sina egna syften, berättade den legendariska regissören i intervjun 2009.

– Så fort en film är avslutad tillhör den inte längre mig. Den är din, för dig att göra något av. Använd den, grip tag i den, ät den, drick den, svälj den, vad som helst, fortsatte hon, och skrockade förtjust.

”En ikon med humor”

”Agnès Varda var en filmskaparikon. I högsta grad en del av den franska nya vågen, som på 60-talet revolutionerade filmberättandet, tog ut kameran på gatan, träffade folket”, skriver Kulturnyheternas filmkritiker Fredrik Sahlin.

”Hon imponerande inte minst med sin nyfikenhet, på människor och på vardandet, ofta kombinerat med en skönt torr humor. Och med en energi som gjorde att hon skapade film, ända in i kaklet.”

Varda gjorde även konstinstallationer och både inom konst och film behandlade hon ofta feministiska frågor, jobbade samhällskommenterande och hade en experimentell stil.

Hon debuterade 1954 med La Pointe courte, som anses ha föregripit 60-talets franska filmvåg.

Franska nya vågen bestod till stor del av skribenter för filmmagasinet Cahiers du cinéma. Tanken var att regissören var central i filmskapandet och satte sin prägel på filmen likt andra konstnärer – en auteur. Filmerna behandlade ofta existentiella frågor och experimenterade med formspråket. Långa tagningar var vanligt förekommande.

Ny film har snart premiär

Agnés Vardas film Faces places (2017) hade premiär i Sverige för ett år sedan. Den senaste filmen Varda par Agnès (Varda av Agnès) är en sorts självbiografi över hennes karriär, som har svensk premiär den 5 april.

2018 tilldelades hon en heders-Oscar, och sedan 2008 är hon hedersdoktor vid Akademien Valand i Göteborg.

Dödsfallet bekräftades av Vardas familj för nyhetsbyrån AFP, enligt franska medier. Agnès Varda blev 90 år gammal.

La Pointe-Courte (1954)

Cléo från 5 till 7 (1962)

Min Lycka (1964)

Lång från Vietnam (1967)

Black panthers (1969)

Mur-mummel (1980)

Lille Jacques från Nantes (1991)

Faces places (2017)

Källa: Svensk filmdatabas

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

kultur

Mer i ämnet