Foto: SVT

Fyra böcker som förklarar varför vi är så trötta

Uppdaterad
Publicerad

Har du börjat jobba efter semestern och genast blivit slutkörd? Det beror inte bara på ovana och otillräcklighet, utan på att vi lever i ett trötthetssamhälle. Det menar Kulturnyheternas Per Andersson som tipsar om fyra böcker att läsa för att förstå hur det funkar.

Vi ska inte lägga skulden för vår trötthet på oss själva. Det senmoderna, senkapitalistiska samhälle vi lever i är väldigt ansträngande att vara del av. 

Allt detta delegerande och flexibiliserande, allt rivande av hierarkier, ifrågasättande av auktoriteter och effektiviserande av stelbent byråkrati – det är bra grejer, och länge sågs sådana förändringar bara som befrielse. Men den enorma omfattningen, och de djupgående effekterna, av denna livets och samhällets instabilitet har börjat leda till oförutsedda problem. 

Här är fyra tips på böcker att läsa för att förstå varför vi är så trötta. 

1. Den nya kapitalismens kultur – Richard Sennett 

Arbetets organisation är en bra plats att börja. Ständig förändring har sedan slutet av 1900-talet varit ideologi i näringslivet. Livslånga anställningar som norm har sedan länge bytts mot olika typer av tidsbegränsade medarbetarskap, vilket försvaras av företagen med att ”i dagens föränderliga värld måste vi kunna vara flexibla”. Den amerikanske sociologen Richard Sennetts bok är en koncis granskning av hur allt detta påverkar den mänskliga tillvaron. Bland annat tittar han på hur värdet av yrkeskicklighet och kunnande devalveras, vilket berövar den enskilda medarbetaren den lilla sfär av kontroll som varit så central för den traditionella idén om arbetsglädje. 

2. Allt fast förflyktigas – Marshall Berman 

Det vore fel att skylla all vår trötthet på kapitalismen. Kulturen är minst lika skyldig. Modernismen – industrialismens intellektuella parhäst – är helt och hållet inriktad på uppbrott, omprövande och förkastande av det gamla. New York-bon och filosofen Marshall Berman skrev sin sprakande och gnistrande ”Allt som är fast förflyktigas” i mitten av 80-talet och var tidig med att uppmärksamma att all denna moderna dynamik har en kostnadssida: förändring föder saknad, frihet bär med sig otrygghet. Den moderna människan är redo att förändra allt inklusive sig själv, skriver Berman, och riskerar därmed att förlora allt, inklusive sig själv. 

3. Liquid Modernity (”flytande modernitet”) – Zygmunt Bauman 

Polsk-brittiske sociologen Bauman samlar trådarna och formulerar begreppet ”flytande modernitet”. I den gamla moderniteten var man beredd att riva och omsmälta allt, för att på andra sidan den kreativa förstörelsen landa i något nytt, bättre, stabilt. I den flytande moderniteten är vi inställda på förändring som aldrig någonsin leder till ett nytt stabilt tillstånd. (Själva boken ”Liquid Modernity” finns inte på svenska men begreppet är centralt i hans skrivande sedan millennieskiftet.) 

4. Trötthetssamhället - Byung-Chul Han 

På bara 60 sidor tät filosofprosa skär koreansk-tyske Byung-Chul Han djupt och tvärt in i samtidens kärnvirke. Signifikativt för prestations- och trötthetssamhället är att det är så svårt att hitta vad man ska göra uppror emot (herregud, när folk på väg att bli utbrända går till chefen och klagar, är det chefen som bekymrat säger: du måste försöka arbeta mindre). Prestationssamhället har gjort sig av med det gamla disciplinsamhällets negativitet, i form av order och förbud. Prestationssamhället är positivt, centrerat kring initiativ och motivation. Slavdrivaren är vårt eget inre, muntra Yes we can! Hotet i vår tid är inte negativiteten, utan ett överflöd av positivitet. Disciplinsamhället, skriver Han lakoniskt, ”skapar galningar och förbrytare. Prestationssamhället däremot frambringar deprimerade och misslyckade människor.”.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer