Kultur

Flera av de kommuner och regioner som SVT varit i kontakt med uppger att de använt Verifiera för att göra bakgrundskontroller vid rekrytering. Foto: Verifiera/TT/AP

Kommuner och regioner lade 1,3 miljoner på kritiserade tjänsten Verifiera

Uppdaterad
Publicerad

1,3 miljoner kronor. Så mycket lade kommuner, regioner och myndigheter sammanlagt på databastjänsten Verifiera under 2021. Tjänsten säljer uppgifter om bland annat psykiatrisk tvångsvård och missbruksproblematik, något som nu fastslagits som integritetskränkande av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). 

I september riktade IMY hård kritik mot företaget Verifiera för att de säljer uppgifter till företag och allmänhet om svenskars psykiska ohälsa. Det görs i en databas som samlar domstolsbeslut och offentliga handlingar, där även personer som fått tvångsvård för psykisk ohälsa eller missbruk ingår.  

I sitt beslut slår IMY fast att uppgifterna som rör psykiatrisk tvångsvård och missbruk är integritetskränkande, och personer som återfunnits i Verifieras databas har vittnat om svårigheter att söka jobb.  

Verifiera har fått åtta veckor på sig att ta bort den känsliga informationen. Företaget har i sin tur sagt att de kommer att överklaga beslutet, och menar att informationen de säljer är offentliga handlingar. 

1,3 miljoner kronor i offentliga medel  

Trots att tjänsten alltså får kritik för att vara integritetskränkande, används den av en lång rad offentliga aktörer. 

När SVT kontrollerar vilka kommuner, regioner och myndigheter som har använt Verifiera under 2021 får vi 13 träffar. Sammantaget har dessa spenderat 1,3 miljoner kronor i offentliga medel på tjänsten förra året.  

Allra mest pengar spenderade Västra Götalandsregionen, totalt 331 066 kronor.

Enligt Peter Toomar, regionens säkerhetsstrateg, används tjänsten bland annat för bakgrundskontroller vid rekrytering av personal som ska jobba i säkerhetsklassade verksamheter. Han menar att det har varit motiverat att använda tjänsten, trots kritiken om integritetskränkande uppgifter.

– Utifrån säkerhetsskyddet är det absolut etiskt att använda den. Vi bedömer ju bland annat en sårbarhetsaspekt på personen. Det är relevant i säkerhetsskyddsarbetet att få den informationen.  

Region Västmanland kritiska

Majoriteten av de statliga användarna uppger i mejl till Kulturnyheterna att de använt tjänsten i samband med rekrytering. Ett fåtal uppger också att de använder Verifiera för att bedöma säkerhetsrisken hos personer som hotat deras personal. 

Region Västmanland spenderade 10 181 kronor på Verifiera under 2021, men valde att avsluta sitt abonnemang redan innan IMY:s kritik.  

Regionens säkerhetschef Hans Löhman ställer sig kritisk till att en region skulle behöva ta del av känslig information, som exempelvis psykiatrisk tvångsvård. 

– Just den typen av information känns väldigt tveksam. Det är intervjun som ingår i säkerhetsprövningen som det är väldigt viktigt att man har en bra kvalitet på. Från vårt sätt att jobba så framkommer ju i så fall eventuella sidospår som man får hantera. Men det behöver man inte den här tjänsten till, säger han till Kulturnyheterna.

I klippet längst upp berättar Västra Götalandsregionen och region Västmanland om hur de använt Verifiera.

Läs mer om vilka andra kommuner, regioner och myndigheter som använt Verifiera i faktarutan längst ned. 

Kommuner, regioner och myndigheter som använder Verifiera

Kulturnyheterna har mejlat alla kommuner, regioner och myndigheter som betalat för Verifiera under 2021 och frågat hur de använder tjänsten.

1. Västra Götalandsregionen, 331 066 kronor

Använder Verifiera för bakgrundskontroll vid rekrytering av säkerhetsklassad personal, det vill säga som arbetar i verksamheter som berör Sveriges säkerhet.

2. Helsingborgs kommun, 185 550 kronor

Använder tjänsten för bakgrundskontroller i rekrytering men endast för uppgifter som syns i belastningsregistret.

3. Sigtuna kommun, 138 475 kronor

Använder tjänsten inför chefsrekryteringar för bakgrundskontroll i belastningsregistret men ska se över sitt användande efter IMY:s beslut.

4. CSN , 113 100 kronor 

Använder tjänsten som ett stöd i att värdera hot mot personal men ska se över sitt användande efter IMY:s beslut.

5. Borås kommun, 83025 kronor

Använder tjänsten i rekrytering, uppger att de inte har användning för information om tvångsvård.

6. Gislaveds kommun, 74250 kronor

Använder tjänsten i sammanhang som rör markförsäljning. Har inte tagit ställning till om de kommer fortsätta sitt abonnemang efter IMY:s beslut.

7. Livsmedelsverket, 74250 kronor

Använder tjänsten i samband med medarbetare som ska placeras i säkerhetsklass. De avvaktar utvecklingen i frågan för att fatta beslut om framtida användning.

8. Järfälla kommun, 63000 kronor

Använder tjänsten vid rekrytering. Uppger att de inte vill använda tjänster med brister likt de som IMY påtalar men har ännu inte fattat beslut för framtida användning.

9. Nacka kommun, 57825 kronor

Planerar att säga upp sitt abonnemang men tidigare använt tjänsten vid säkerhetsprövning av anställda i samband med säkerhetsklassade tjänster samt för att riskbedöma personer som riktat hot mot tjänstemän.

10. Uddevalla kommun, 53666 kronor

Använder tjänsten vid enstaka tillfällen per år i samband med risk för hot eller våld mot tjänstemän, vid säkerhetsklassning av personal och vid stickprovskontroller av röstmottagare/rösträknare under valet 2022.

11. Åmåls kommun, 21756 kronor

Använder tjänsten som komplement vid rekrytering av högre chefer och säkerhetsklassad personal. Uppger att de inte använt Verifiera i syfte att efterforska personers medicinska bakgrund.

12. Region Västmanland, 10181 kronor

Har avslutat sitt abonnemang men tidigare använt tjänsten för bakgrundskontroll av säkerhetsklassad personal och legitimationsyrken inom vården. Uppger att de inte använt tjänsten för att få fram uppgifter om psykiatrisk tvångsvård eller missbruk.

13. Skellefteå kommun, 4857 kronor

Har bytt till en annan tjänst men använde Verifiera i rekryteringssyfte. Uppger att deras bakgrundskontroll omfattar ekonomi, belastningsregister och bolagsengagemang.

Så kan databastjänsterna publicera domar och annan känslig information

  • Domar är offentliga handlingar, som vem som helst får begära ut. Men man måste veta vilken specifik domstol man ska vända sig till. I databaserna räcker det med att skriva in ett namn för att få en träff.
  • I slutet av 2021 föreslog regeringen att skyddet för söktjänster som visar personuppgifter om brott skulle begränsas. Regeringen ansåg att tjänsterna blivit som ”privata belastningsregister”. Riksdagen höll med om att reglerna som de ser ut i dag inte räcker för att skydda den personliga integriteten, men att regeringens förslag inte var tillräckligt precist och riskerade att inskränka yttrandefrihetsgrundlagen.
  • Enligt dataskyddsförordningen GDPR är det förbjudet att föra register över personuppgifter, men undantag finns för journalistisk verksamhet. Sedan 2003 kan även en person som driver till exempel en blogg eller en söksajt få ett så kallat frivilligt grundlagsskydd och få samma rättigheter som traditionella medier under yttrandefrihetsgrundlagen, YGL.
  • IMY menar dock att YGL:s 1 kapitel § 20 inte hindrar ett förbud mot att offentliggöra uppgifter om hälsa, sexualliv, sexuella läggning om uppgifterna har samlats in på ett sätt som gör dem möjliga att söka eller sammanställa – detta efter en grundlagsändring 2019.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.