”Det som inte dödar oss” släpptes i natt. Foto: TT

Deckarsläpp får ljummen kritik

Uppdaterad
Publicerad

Trots strikt embargo släpptes flera millenniumrecensioner förvånansvärt tidigt i natt. Och kritikernas reaktioner är blandade – vissa tycker att boken är ett rent misstag, andra att uppdraget inte kunde ha utförts på ett bättre sätt.

Det rådde strikt embargo till midnatt. Men genom – vad som uppges vara – en ren slump fick Upsala Nya Tidnings kulturredaktör Kristina Lindquist tag på boken i förväg redan i går, när hon gick förbi Pressbyrån vid Centralstationen och såg att de råkat ställa ut boken till försäljning av misstag.

UNT kunde därmed bli först i världen med att recensera David Lagercrantz ”Det inte som dödar oss”.

USA hann också före

På andra sidan Atlanten verkar det omdiskuterade och ovanligt strikta deckarembargot också ha brutits. Flera amerikanska tidningar hann publicera recensioner redan i natt, innan svenska recensenter hunnit läsa boken.

– Jag har skickat ett ganska irriterat mail till det amerikanska förlaget. Jag vet inte riktigt hur de lyckats missförstå släpptider. Hur stränga vi än är så är det alltid någon som galopperar före och vill vara före alla andra. I det här fallet har USA varit snabba men annars har det varit svensk tid som gäller hela tiden. Så det här är journalister som inte lyder. Vi har verkligen inte låtit någon löpa före, säger Linda Altrov Berg på Norstedts Agency till Sveriges Radios Kulturnytt.

Ljummen kritik

Och hur kritikernas domar lyder? Blandade, men över lag ljumma.

UNT:s recensent Tim Andersson tycker att även om David Lagercrantz har skrivit en spännande och rafflande berättelse, så är utgivningen ett misstag. ”Auran från Millenniumvärlden har tonat bort”, skriver han.

Kulturnyheternas Ulrika Milles beskriver deckaren som en ”tillbakalutad medelåldersbok, liksom skriven av Mikael Blomkvist själv” och skriver att handlingen ”berättas olyckligt fram i en långsam koreografi när inte säkerhetspoliser får repliker inkastade som ironiska brustabletter av märket Leif GW Persson”.

”Hopplöst blek kopia”

I Expressen kallas boken för en ”hopplöst blek kopia”. Kritikern Jens Liljestrand är där missnöjd med Lagercrantz förmåga att skapa spänning – men medger att han är bättre än Stieg Larsson på det rent stilistiska.

Helsingborgs Dagblad tycker man att bokens grundklang kring samhällsfrågor känns pliktskyldigt frammanad: ”Det är som om han helst av allt vill demontera Larssons bygge utan att ha verktygen till det.”

Och internationellt håller recensionerna över lag samma temperatur.

”Eva Gabrielsson hade rätt”

New York Times tycker inte att Lagercrantz är det minsta övertygande i sin gestaltning av NSA-övervakning, men att han kompenserar genom att skriva med kraft och rapphet i bokens andra halva.

Wahington Posts recensent stör sig på att dialogerna innehåller så mycket och obegriplig teknisk slang ur både hacker- och vetenskapsvärlden: ”Flera av rollfigurerna är certifierade genier men, tyvärr, så är de flesta läsarna inte det.” ”Även om deckaren är bitvis intressant, så är den mest osammanhängande och irriterande” skriver de vidare i recensionen som avslutas på dramatisk manér:

”Bli inte lurade. Gabrielsson hade rätt; Larsson förtjänar bättre än så här.”

Ser fram emot uppföljare

På andra håll får deckaren ett varmare mottagande.

USA Todays redaktion är nöjd. Där tycker man bland annat att David Lagercrantz lyckats väl med greppet att fördjupa Lisbeth Salanders karaktär och utöka hennes bakgrundshistoria, och ”ser fram emot nästa trollbindande äventyr”.

Och nöjdast av alla är The Guardian. Deras kritiker tycker precis som Jens Liljestrand att David Lagercrantz är stilistiskt skickligare än Stieg Larsson, och vill till och med sträcka sig till att ”Lagercrantz inte kunde ha fullföljt uppdraget mer effektivt”.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.