Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Magnus Rodell, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola om statyn av Louis de Geer i Norrköping. Foto: SVT

Staty av svensk slavhandlare under lupp i Norrköping

Uppdaterad
Publicerad

På flera håll i världen protesteras det mot statyer av tidigare slavägare, som ett led i demonstrationerna efter afroamerikanen George Floyds död. Sverige är inget undantag. I Norrköping diskuteras nu statyn av köpmannen Louis De Geer.
– Han var delaktig i samma slavhandel som Edward Colston, statyn som de kastade i floden i Bristol, säger docent Magnus Rodell.

Louis De Geer var en nederländsk industri- och köpman som levde i Norrköping under 1600-talet. Han brukar ses som den som grundade textilindustrin som är kopplad till staden. Hans staty, utformad av Carl Milles, står på Gamla torget i Norrköping sedan 1945.

– Statyn handlar dels om att Norrköping vill manifestera sin industriella storhet, textilindustrin går för fullt när den uppförs. Men kanske också visa att här spelar Norrköping en roll även i ett nationellt perspektiv, säger Magnus Rodell som är docent i idéhistoria vid Södertörns högskola och har forskat om monumentkultur och statyinvigningar som nationsformeringsprojekt.

”En genuin frustration”

Men Louis De Geer idkade även svensk slavhandel i västafrika via företaget Afrikanska kompaniet, under den period då drottning Kristina grundade den svenska kolonin Cabo Corso i nutida Ghana. Något som nyligen aktualiserades då konstnären Carl Johan De Geer, släkting till Louis de Geer, gjorde upp med sin såriga familjehistoria i utställningen Släkten och slavarna på Norrköpings konstmuseum år 2018.

Statyn har sedan dess varit föremål för debatt, liksom statyer av vetenskapsmannen Carl von Linné.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S), säger till SVT Nyheter Öst att det har kommit in synpunkter på statyn.

– En del medborgare har hört av sig och politiker har ställt frågan, Men vi ska inte radera vår historia, säger han.

”Sätt dit en plakett”

Hur ska man förstå viljan att välta statyer?

– Det handlar om en genuin frustration som får en projektionsyta i olika statyer. I samband med samhälleliga omvälvningar så är det historiskt väldigt vanligt att man attackerar de materiella symbolerna för den rådande ordningen, säger Magnus Rodell.

Han kan förstå motviljan mot statyerna, men tycker att det vore bättre att istället komplettera dem.

– Tittar man på historien från civilisationens grundande och framåt, så är den fylld av övergrepp, trauman och hemskheter. De försvinner inte för att man tar bort statyer.

– Sätt dit en plakett istället där det står att ”här har vi mannen som grundade den svenska slavhandeln tillsammans med drottning Kristina”. Då kan man lära sig något, nämligen att Sverige också var ett land som ville ha kolonier. Det är en historia som behöver berättas, säger Magnus Rodell.

Se Magnus Rodell i Aktuellt från den 15/6 om statyprotesterna i klippet ovan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Statyprotester

Mer i ämnet