I klippet förklarar kryptoexperten Gunnar Harrius varför NFT är en miljöbov. Foto: TT

Därför är NFT-konst en miljöbov: ”Finns verkligen en debatt”

Uppdaterad
Publicerad

Vi har sett en boom för NFT:er, eller Non fungible tokens det senaste året. Men vad många inte vet är att den här digitala konsten är en riktig klimatbov.

NFT – Non fungible tokens – bygger på samma blockkedjeteknik som kryptovalutor. till exempel Bitcoin. Att ta fram dem kräver extremt mycket energi.

Erik Agrell, professor vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, förklarar varför:

– Blockkedjan distribueras i många kopior över ett globalt datanätverk. I det här nätverket sitter det miljontals datorer organiserade i enorma datahallar som gör krävande beräkningar. De här nätverken konsumerar mycket energi, säger han.

Förbrukar mer än alla Sveriges elbilar

Intresset för NFT-konst har exploderat under det senaste året, och branschen omsätter mer och mer pengar. Auktionshuset Christies klubbade ett NFT-collage av bilder av NFT-konstnären Beeple för nästan 650 miljoner svenska kronor förra året. Artister som Madonna, Paris Hilton och Justin Bieber köper digitala bilder på apor för miljontals dollar.

NFT-handel sker oftast med en kryptovaluta som heter Ethereum. Den är inte lika energislukande som Bitcoin, men kräver ändå stora mängder energi. Exakt hur mycket energi NFT-handeln förbrukar är svårt att säga.

– Jag skulle uppskatta att NFT-branschen som helhet förbrukar mellan två och tre terawattimmar per år. Det är dubbelt så mycket som all sol-el som produceras i Sverige. Eller tio gånger mer än vad alla svenska el-bilar förbrukar, säger Erik Agrell.

Vad blir klimatavtrycket för varje NFT då?

– Det är svårt att säga men man kan göra en förenklad beräkning. Det säljs ungefär 30 miljoner NFT:er på ett år. Det blir knappt 100 kWh per NFT-transaktion. Det är mer energi än om man har ugnen på oavbrutet i en vecka, då går det åt 80 kWh.

Konstformen får kritik

Gunnar Harrius är ekonomijournalist och driver podden Dom kallar oss krypto.

– Debatten om NFT och miljöpåverkan finns, verkligen. Många tycker att det här är en spekulationsbubbla som dessutom drar väldigt mycket energi, utan att det finns någon poäng, säger han.

Samtidigt menar många i kryptovärlden att det är motiverat.

– De som försvarar det här menar att NFT är en byggsten som man kommer att bygga nästa internet med, web 3.0. Där kommer NFT-tekniken att spela en avgörande roll i att skapa en helt ny digital infrastruktur som alla människor på jorden kommer att kunna ta del av. Om det händer kanske det är rimligt att det drar en del energi, säger han.

Förändring kan vara på gång

Men en förändring kan vara på gång. Det finns en annan typ av blockkedja som inte kräver lika mycket energi, som heter Proof-of-stake.

– Proof of stake bygger inte på principen med stora datahallar, och kan skalas upp utan att energiförbrukningen skenar iväg. Vill man som konstnär lansera en relativt klimatsmart NFT ska man leta efter renodlade Proof of stake-blockkedjor, säger Erik Agrell.

– Det är ett ganska omvälvande teknikskifte som skulle göra att det skulle dra i princip 99 procent mindre energi. Man har jobbat med det här i flera år, nu verkar det som att det här kommer att komma någon gång under det här året, säger Gunnar Harrius.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.