Mahfouz vårdades på en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i Kairo efter att ha fallit och slagit huvudet i mitten av juli.
Nagib Mahfouz blev den förste arabiskspråkiga författaren att ta emot Nobels litteraturpris 1988.
Framför allt är hans tre romaner med titeln Trilogin berömda. De publicerades 1955-57 och beskrev en familjs liv i Kairo under första hälften av 1900-talet, när Egypten övergick från brittiskt kolonialt styre till självständig monarki.
Attentat 1994
1994 utsattes Mahfouz för ett knivattentat. En radikal islamist knivhögg honom så svårt att han var nära att dö. Bakgrunden till attentatet påstås vara boken Barnen i Gebelawi, som skrevs 1959.
I Barnen Gebelawi experimenterar Mahfouz med religiös mysticism. Boken drogs in i Egypten och Mahfouz själv kom att kallas för hädare. Ett par tidningar har genom åren börjat trycka boken som följetong, men avbrutit utgivningen.
Mahfouz kritiserades också från islamistiska kretsar för sin toleranta anda och sin måttfulla inställning till Israel. Samtidigt så ställde han sig tydligt bakom palestiniernas kamp för ett självständigt Palestina.
Filmatiserade böcker
I Egypten var Mahfouz mycket populär. I övriga arabvärlden bekantade sig många med hans verk genom filmatiseringar av hans böcker.
Nobelpriset 1988 innebar att flera av hans verk blev översatta och spridda över världen. Han är fortfarande den enda arab som mottagit priset.
Kulturnyheterna/TT/Reuters
Ur Nagib Mahfouzs produktion:
- Midaqq-gränden (1947)
- Trilogin – Mellan de två slotten (1956), Längtans slott (1957) och Det förflutnas trädgård (1957)
- Miramar (1967)
- Drömmarnas gata (1959)
- Tjuven och hundarna (1961)
- Hösten och vaktlarna (1962)
- Sorl över Nilen (1966)
- Miramar (1967)
- Berättelser från vår gata (1975)
- Respektable herrn (1975)
- Resenären (1983)