Anita Sarkeesian, som driver bloggen Feminist Frequency, är en av många kvinnor som utsatts för hot i samband med Gamergate. När hon skulle föreläsa på ett universitet i höstas hotades skolan av en skolmassaker om hon fick tala. Sarkeesian forskar om sexistiska stereotyper i tv-spel. Foto: AP/TT

Ny undersökning: Gamergate handlade om kvinnohat

Publicerad

Nätrörelsens försvarare har menat att Gamergate handlade om pressetik. Men hatet har dominerat, visar en granskning från Göteborgs Universitet.

Gamergate har fått stor uppmärksamhet i media de senaste månaderna. Rörelsen beskrivs ofta som ett hatdrev och kopplas samman med mord- och våldtäktshot och trakasserier av flera kvinnliga spelkritiker och spelutvecklare i USA .

Den bilden har i sin tur väckt protester inom Gamergate, som menar att hoten kommer från enskilda personer och inte är kopplade till rörelsen. Gamergate handlar enligt dem uteslutande om pressetik och huruvida politiska perspektiv som feminism har en plats i speljournalistiken.

 – Gamergate var och är en sabla röra, med väldigt mycket missförstånd. Det har varit två olika läger som är helt övertygade om att ha rätt. De som är emot Gamergate menar att det är ett renodlat hat mot kvinnor, medan de som är för säger att det uteslutande handlar om pressetik, säger Viktor Eriksson, som har granskat Gamergate i sitt examensarbete i journalistik på Göteborgs Universitet.  

Skilda världar

Enligt Eriksson representerar Gamergate ett allt vanligare fenomen på internet, där en grupps bild av verkligheten står i total motsats till bilden som skildras i media. Då skapas egna källor till information eftersom man blir övertygad om att media, i det här fallet speljournalistiken, drivs av politiska motiv.

– Att Gamergate handlar om kvinnohat är verkligen inte självklart för alla, förklarar Eriksson, och hänvisar till Gamergate-debatten fortfarande pågår och engagerar tusentals.

– Alla som kommer in vid olika tidpunkter uppfattar heller inte de sexistiska delarna, utan ser bara en diskussion om speletik, säger Viktor Eriksson.

Hat och hot dominerar

För att bringa klarhet i diskussionen om vad Gamergate egentligen är har Viktor Eriksson gjort två kvalitativa studier, i den ena granskade han den 5.780 sidor långa chattloggen som skildrar starten av Gamergate i augusti, där de som ska bli centrala gestalter i rörelsen deltar. Slutsatsen är att en överväldigande majoritet om inläggen handlar om kvinnliga spelutvecklare och kritiker (drygt 5.000) medan bara drygt hundra stycken handlar om korrupta speljournalister. Vidare förekommer ord som ”mörda” och ”våldta” drygt 400 gånger vardera, medan ordet ”etik” dyker upp 92 gånger.

– Undersökningen visar att Gamergate har sitt ursprung i hatattacker mot kvinnliga spelkritiker. Trakasserande element är ständigt återkommande, medan försvinnande lite skrivs om män överhuvudtaget, säger Viktor Eriksson.

I sin andra undersökning har Eriksson gått igenom 100.000 Twitter-inlägg från Gamergate skrivna i december, fyra månader senare. Även där dominerar trakasserier, men det ryms även en annan diskussion.

– I viss mån handlar Gamergate mer om pressetik med tiden, men samtidigt med väldigt många missförstånd kring vad pressetik är. Rörelsen har heller inte blivit av med de trakasserande människorna, som fortfarande har en stor röst, säger Viktor Eriksson.

Allt vanligare

Enligt Eriksson skiftar diskussionen väldigt inom rörelsen om vad pressetik egentligen är. Vissa vill att relationer mellan reportrar och intervjupersoenr ska redovisas tydligt, andra vill att spelrecensioner ska skrivas utan politisk analys från reportern, och en tredje grupp kräver att feministisk analys ska bannlysas helt från speljournalisitisk, eftersom spel ”bara ska handla om underhållning”. Mitt i allt detta ryms även en högljudd grupp näthatare som tvingat kvinnor i spelbranschen in i skyddat boende.

– Den här typen av konflikter kommer inte bli mindre vanliga eller mindre komplicerade, vi journalister måste lära oss att förstå hur extremt komplicerade de kan bli. Det är viktigt att förstå för att kunna lyfta fram fakta, så att det inte bara blir en fråga om åsikter, säger Viktor Eriksson.

Gamergate

Visa

Det var den 16 augusti förra året som fenomenet Gamergate briserade på nätet. Spelutvecklaren Zoe Quinns ex-pojkvän påstod på sin blogg att Quinn varit otrogen mot honom, bland annat med en spelrecensent som ska ha gett hennes spel positiva recensioner i utbyte. Påståendena ska senare visa sig vara falska, men väcker en hätsk debatt inom spelvärlden om korruption och för nära vänskapsband mellan speljournalistik och spelutvecklare som engagerar hundratusentals.

Men debatten eskalerade snabbt till ett hatdrev mot kvinnliga spelutvecklare och journalister som innefattade mordhot, våldtäktshot och trakasserier av familjemedlemmar. Under de efterföljande månaderna får bland andra Zoe Quinn, spelanalytikern Anita Sarkeesian och spelutvecklaren Brianna Wu lämna sina hem och försättas i skyddat boende på grund av anonyma hot.

Ett utdrag ur den granskade chatloggen om #Gamergate

Visa

Användare 1: Jag försöker komma fram till om vi bara borde attackera zoe.

Användare 1: Göra henne till ett offer.

Användare 1: Låta henne gråta ut och bara ta det längre.

Användare 2: Hon är redan ett offer.

Användare 3: Hon är ett professionellt offer.

Användare 2:  I hennes huvud var det på riktigt.

Användare 4: Hon gör sig till ett offer.

Användare 1: Vi borde knuffa henne, längre och längre ut på kanten tills hon inte klarar mer.

Användare 5:  Hon är ett professionelt offer. Hon gör det inte gratis.

Användare 2: Vad får dig att tro att hon har stake nog att döda sig själv?

Användare 1: Jag vill liksom bara göra hennes liv obeskrivligt hemskt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Gamergate

Mer i ämnet

Senaste avsnittet i SVT Play